Regeringens nya lagförslag lägger mer ansvar på kommunerna att minska på segregationen i landets skolor och det ända ner på klassnivå. Det handlar i grund och botten om det som regeringen kallar en "allsidig social sammansättning", alltså att elever med olika bakgrund och förutsättningar ska mötas i klassrummet.

Det är bra att utbildningsministern har insett att blandade elevgrupper är nyckeln för att öka jämlikheten. Men för att bryta skolsegregationen på allvar måste det marknadsbaserade skolvalet reformeras. SSU har förslag på hur valfrihet och likvärdighet kan kombineras, skriver Philip Botström, SSU.

Förslaget presenteras med retorik om att valfriheten ska bli ”rättvis”. I praktiken betyder förslaget att det fria skolvalet begränsas. Oavsett vilken skola man än väljer och vilken klass man hamnar i kommer man inte främst att vara en elev, utan ett redskap för att bekämpa sociala problem, skriver Per Gudmundson på ledarplats.

Regeringen lägger ett lagförslag för minskad skolsegregation efter årsskiftet. Det sade utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) när han frågades ut i SVT:s Agenda. Det ska bland annat inte längre gå att ställa bebisar i skolkön.

Gustav Fridolin: ”Alla får en bättre skola om man på samma skola möts med olika bakgrund”

LR:s nya granskning av Skolinspektionens tillsynsrapporter visar att det krävs mer resurser till skolor i utsatta områden. "Efter 8 år av alliansregering och snart 4 år av rödgrönt styre förväntar sig lärarkåren mer. Det grundläggande problemet med bristande likvärdighet i svensk skola kvarstår och ökar. Minsta gemensamma nämnare att komma överens om är Skolkommissionens förslag",…

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro. "Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro", säger han.

”Regeringen förverkligar nu en rättvisare fördelning av resurserna, vilket är bra. Men en förändring för att få mer blandade klasser i våra skolor lyser ännu med sin frånvaro”, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU.

Monica Forsberg var lärare på Arabyskolan när den lades ner 2013. Beslutet togs emot med chock och uppgivenhet av lärarkåren – och hade kunnat undvikas, tror hon.

Lärarnas Riksförbunds nya granskning av Skolinspektionens tillsynsrapporter visar att det krävs mer resurser till skolor i utsatta områden. "Efter 8 år av alliansregering och snart 4 år av rödgrönt styre förväntar sig lärarkåren mer. Det grundläggande problemet med bristande likvärdighet i svensk skola kvarstår och ökar. Minsta gemensamma nämnare att komma överens om är Skolkommissionens…

”Förändringen är något vi gör för barnens skull, då vill vi ha staten med oss i uppfattningen om att det som är bäst för varje enskild elev faktiskt det som betyder något”, skriver Kenneth Nilsson (S).

De här skolorna har lagts ner helt eller delvis på grund av låga studieresultat och eller stökig skolmiljö samt elevflykt/vikande elevunderlag.