Skolsegregationen har ökat dramatiskt och likvärdigheten har försämrats. Dagens marknadsstyrda skolpolitik har stor del i detta. Så frågan är varför friskolebranschen och Svenskt Näringsliv vill ha en segregerad skola, skriver bland andra Sten Svensson, Nätverket likvärdig skola.

Jag har väldigt svårt att förstå varför segregationen används som ursäkt för den undervisning man inte erbjuder eleverna på Sjumilaskolan, skriver Gürcan Özaksel i en slutreplik.

Segregationen i Stockholms skolor har ökat – i allt högre grad samlas elever med svensk bakgrund på vissa skolor och elever med utländsk bakgrund på andra. Också klyftan mellan resultat i de bästa och sämsta skolorna har vidgats. För att bryta trenden föreslås nu bland annat att populära innerstadsskolor få filialer i förorten.

Sjumilaskolans problem är inte dåliga lärare. Problemet med Sjumilaskolan är Biskopsgårdens och Göteborgs problem och stavas segregation, skriver förstelärare Saud Djudja, Sjumilaskolan.

Vi är väl medvetna om att drastiska åtgärder kommer att krävas i Sjumilaskolan. Vi vill ge alla elever goda förutsättningar att klara kommande studier och yrkesliv. Detta arbete är högt prioriterat i Göteborg, skriver bland andra skolkommunalråd Karin Pleijel (MP).

Stor­städernas skolproblem är segregationen – och de svindlande skillnaderna mellan olika elevers resultat. Men skolkrisen finns på ­andra ställen också. På platser som Vingåker, Norberg, Färgelanda och Bengtsfors till exempel. Det där är nämligen några av de kommuner där eleverna ­hade lägst genomsnittligt meritvärde under läsåret 2014/2015, skriver Daniel Swedin på ledarplats.

Inte mycket verkar ha hänt på undervisningsfronten på Sjumilaskolan. Redan på min tid, 90-talet, var det vanligt med filmundervisning i stället för matematik och SO-ämnen på Sjumilaskolan. De lågt satta ambitionerna kommer att fortsätta producera B-studenter som i praktiken gör eleverna chanslösa, skriver Gürcan Özaksel.

Mer eller mindre segregerade skolor finns inte bara i Malmö – de finns även i Örnsköldsvik. Det vill kommunen råda bot på genom att skapa en helt ny, integrerad högstadieskola.

För att minska segregationen ska nyanlända kunna gå före i kön till grundskolan. Elever som blir utan plats får välja en skola längre bort. Det föreslår en statlig utredare.

Betygsskillnaderna mellan Uppsalas grundskolor minskar inte, trots flera insatser av kommunen.

Boendesegregationen och det fria skolvalet skapar, förstärker och upprätthåller skolsegregationen som inte bara påverkar elevernas skolresultat, utan också urholkar skolans funktion som demokratisk brobyggare.

Kommunen måste ta itu med problemen på Göteborgs skolor, och det fortare än kvickt.