Forskaren Maja Lilja intervjuade nyblivna mammor i medelklassområden. De hade reflekterat mycket kring könsstereotyper men mindre kring svenskhet. Ändå var det något som spelade roll när de fattade beslut kring barnens uppväxt.

I Göteborg införs nya regler för att motverka segregationen i skolor.Nyanlända får förtur till friskolor... och ska dessutom bussas till skolor som har få invandrarelever. Paula Palmdahl, rektor på Ryaskolan i Biskopsgården som har många nyanlända elever välkomnar beslutet.

Bråk och stök i klassrummet. Sju nya lärare på tre år. Till slut fick Malmö-familjen Harder nog och lät dottern byta skola. Mamma Malin Harder är dock medveten om att det fria skolvalet leder till ökad segregering – och får medhåll från grundskoledirektör Anders Malmquist.

Hur mycket har skillnaden mellan skolor ökat? Inte så mycket som debatten ger sken av, skriver Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund​.

Gymnasiala kluster där ungdomar från skiftande socioekonomisk bakgrund kan växa tillsammans. Så vill den rödgrönrosa majoriteten i Stockholm möta segregationen i utbildningsväsendet.

Vi är överens om att skolvalet har fördelar – men vi verkar inte vara överens om att det också har nackdelar, skriver Anna Ekström, generaldirektör Skolverket och ordförande Skolkommissionen, i en replik.

Behörigheten till gymnasiet dubblerades när Rosengårdsskolan stängdes, och det är elevernas sammansättning som förklarar skillnaden. Därför är det rimligt att kommunerna får verktyg att motverka skolsegregationen, skriver Anders Rubin (S), kommunalråd Malmö.

Klass, bakgrund, kön och etnicitet är några ­saker som spelar in när unga gör karriär­val. Det anser forskaren Anders Lovén. I Järva­området utanför Stockholm pågår nu ett projekt som ska vidga ungdomars vyer när det gäller framtidens jobbmöjligheter.

Malmö ska bygga ”särskilt attraktiva skolor” för att bryta segregationen. Den första ska stå klar bredvid Borgarskolan 2018.

Den politiska polariseringen var ett klassrumsproblem för tjugo år sedan. Att arbeta för tolerans är en huvuduppgift för den svenska skolan. Men den konfrontativa pedagogiken måste ersättas med en uthållig dialog, skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund, och Christer Mattsson, Segerstedtinstitutet.

I vissa av Uppsalas skolor har inga elever utländsk bakgrund. I andra skolor har de flesta det. De två helt skilda skolor UNT talat med är ense: det behövs en förändring.

Boendesegregationen ligger bakom skolsegregationen. Och skolpolitiska misslyckanden kommer med stora samhällsekonomiska kostnader. Det är slutsatserna i två rapporter. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert i en kommentar.