Vad behövs för att kunna bedriva bra utbildning i utsatta områden? SvD:s Paulina Neuding diskuterar med Linnea Lindquist, biträdande rektor vid Hammarkullsskolan i Göteborg. (webb-radio)

På min skola har eleverna en så bristande språkförmåga i svenska att de inte har en chans att komma i kapp de barn som växer upp i socioekonomiskt starka områden såsom skolan ser ut i dag, skriver rektor Linnea Lindquist i en krönika.

Att läsa Rektor Linneas vittnesmål från klassrummen i Hammarkullen säger mer om segregationen än hundra politiska debatter. Det skriver Ann-Charlotte Marteus i en ledare.

SPSM tydliggör inte de långsiktiga konsekvenser en segregerad skolgång kan innebära för unga människor. Det är begripligt att myndigheten genomför det den åläggs av sin uppdragsgivare. Men SPSM måste även förhålla sig till forskningsresultat, lagstiftning och internationella konventioner, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent och Johan Malmqvist, professor i en slutreplik.

Vi måste vända på varje sten för att bryta nyrekryteringen till gängen, sägs det. En god början är att fördela pengarna så att alla skolor har ekonomiska förutsättningar att lära barnen att läsa. Fundamentet för att klara skolan och för att få en utbildning och ett arbete att gå till, skriver debattörerna Linnea Lindquist och…

Hemma pratar de turkiska, men på förskolan pratar fyraåriga Nudem bara svenska med kompisarna. "Det var självklart att hon skulle gå på förskola. Det är bra för språket och den kreativa utvecklingen", säger mamma Sozan Kılıç.

Genom bland annat uppsökande verksamhet vill regeringen att fler barn mellan tre och fem år ska börja förskolan. Syftet är att fler barn ska få chansen att lära sig svenska innan de börjar skolan.

Barn med utländsk bakgrund är överrepresenterade i kommunala högstadiet och barn med svensk bakgrund är överrepresenterade i friskolorna. Åtta år efter att Nyköpingsmodellen togs i bruk är stadens högstadieskolor fortfarande segregerade.

Nyköpingsmodellen leder till att man får kompisar från andra kulturer – men samtidigt bildas många grupperingar som bygger på etnisk bakgrund. Det säger elever på Nyköpings högstadium.

Hur gick det till? Hur blev svenska skolan så radikalt annorlunda jämfört med liknande länder? Den frågan ställde sig dagens poddgäst Karin Grundberg Wolodarski, till vardags reporter på Dagens industri, för ett antal år sedan. (webb-radio)

Regeringen verkar ha glömt att skolan är en hörnsten för att bryta segregation och minska nyrekrytering till kriminella gäng, skriver de fyra ordförande för fackförbund inom skolan.

M-lokalpolitiker: S vill flytta makten från föräldrarna för att motverka segregation.