En av fyra unga klarar inte kunskapskraven – och var du bor spelar stor roll. Nu får Göteborgs kommun skarp kritik för brister i sina skolor av Skolinspektionen. Den tuffaste kritiken i den rapport som presenterades i går gäller just skillnaderna i resultat mellan elever i olika stadsdelar – eller bara olika delar av en stadsdel.

Det är ingen tvekan om vad Emma Leijnse, journalist på Sydsvenskan, anser vara det dominerande problemet i svensk skola. Hennes beskrivningar av segregation, av skillnader mellan skolor i fattiga områden och skolor i rika, är nyanserade men laddade med sorg mitt i det faktiska återgivandet.

Rätten att välja skola har kommit för att stanna. Inte ens vänsterpartister hävdar i dag att valet av skola är en för viktig sak för att kunna överlåtas till föräldrar och elever, skriver Johannes Åman i Dagens Nyheter.

Säg "Alby" – och ett helt universum av förutfattade meningar öppnar sig. Det vet ungdomarna som bor där. Genom hemsidan "Albys Röster" vill Lejla, Fares, Nura och Melis istället visa på allt bra som händer i området.

På sikt leder utbildningsklyftan mellan unga män och kvinnor till ett mer uppdelat samhälle. Det blir delvis en spegelbild av hur samhället såg ut förr. Men problemet är att de lågutbildade männen inte i någon större utsträckning lockas till de typiska kvinnoyrken som unga kvinnor väljer bort, skriver Laholms Tidning på ledarplats.

Nästan hälften av ungdomarna som var 24 år i fjol läste på högskolan – men skillnaderna mellan könen och kommunerna är stora. Läs rapporten här (pdf)!

Svenska skolor blir allt mer segregerade. Men i de flesta kommuner går det att få till högstadieskolor med en balanserad elevsammansättning. Den slutsatsen drar Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, i en studie.

I Katrineholm är de skolansvariga i kommunen oroliga för en ökad segregation mellan svenska och utländska elever. Över 90 procent av eleverna som valt den nya friskolan i år har svenska som modersmål, samtidigt som barnen med invandrarbakgrund går kvar på den kommunala skolan.

Rossana Dinamarca, Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson, berättar om hur hon tycker att skolan ska förändras. (webb-tv)

I kommuner med många friskolor har mellanskolvariationen ökat som mest – medan de kommuner som har få eller inga friskolor har legat still, skriver Sten Svensson, skoldebattör, i en replik.

Niornas slutbetyg skiljer sig stort åt mellan olika skolor, inte minst i storstäderna. I Malmö vill skolkommunalrådet att fler elever ska få plats på populära skolor.

Betygsskillnaderna har ökat markant sedan slutet av 90-talet, och betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå är tydlig. Det visar en sammanställning som SVT Pejl gjort.