Det är vår och skolpengssiffrorna avgör svenska skolors framtid. Läraryrket är under konstant hot av konkurrens och pr-tänk – i en arbetsmiljö där varumärket går före elevers väl, skriver läraren Martin Severinson.
De kommersiella friskolekoncernerna blir allt större. Många av dem blir också alltmer vinstrika, bland annat genom lägre lärartäthet, färre behöriga lärare, mindre kostnadskrävande elever och genom att betala lägre löner än vad kommunala skolor gör, visar Skolvärldens granskning.
Snart säljs ytterligare skolfastigheter ut av de blågröna partierna i Stockholm. Medborgarna blir förlorarna när företagen ska göra vinst, skriver Arbetet på ledarplats.
Så svarar partierna på frågan om att sänka skolpengen till skolföretag med låg andel behöriga lärare och låg lärartäthet. Skolvärlden har frågat de ledande partirepresentanterna i riksdagens utbildningsutskott.
Skolministern har i uppdrag att stoppa vinstuttagen ur svensk skola ”inom några år”. Men trots larm om nedläggningar saknar regeringen i dag en handlingsplan för det. ”Det blir ju inte dyrare för en idéburen skola eller en kommun att ta över. Eleverna, lärarna och lokalerna finns”, säger hon i en intervju med Di.
Skolministern vill förbjuda friskolor i aktiebolagsform. I samband med detta är hon beredd på att staten ska betala skadestånd. Hellre att vi betalar det än att företag ska ta ut vinst, meddelar hon i en intervju i Di. Hon säger också att vinstdrivande skolor hotar Sveriges konkurrenskraft. Det är anmärkningsvärda besked, skriver Tobias Wikström.
I en ledare skriver liberala Expressen att friskolor inte ska finansiera radikal islamism. Friskolor ska inte vara extremisternas kassako, står det i rubriken. Men ingenstans i ledaren står det som borde vara självklart: Friskolor ska inte vara någon kassako, punkt, skriver Zina Al-Dewany på ledarplats.