Det största problemet är inte de obegränsade vinster som aktiebolagsskolorna tillåts ta ut – inte heller valfriheten när vi vill det bästa för våra barn. Det största problemet är de effekter som marknadsstyrningen av svensk skola har gett oss. Vi sitter fast i en rävsax i ett dysfunktionellt system, skriver läraren HP Tran.

Debatten om friskolornas vinstuttag har blossat upp på nytt. Den här gången är huvudämnet friskolornas påstådda roll i skolsegregationen. Det är obegripligt att skolföretag som bedriver verksamhet som uppenbarligen är efterfrågade framställs som ett av skolans största problem, skriver Bijan Fahimi, VD Tellusgruppen.

Det svenska skolexperimentet är unikt i världen – och skandalöst. Hur har man lyckats få vanliga skattebetalare att sponsra kommersiella skolkoncerner som plockar ut höga vinster? Det krävs snabba förändringar, skriver DN:s Maria Schottenius.

När debatten om friskolekoncernernas vinster är som hetast köper plötsligt ett riskkapitalbolag i Luxemburg hela innehavet i Engelska skolan – och avregistrerar bolaget från börsen. Vad vill den svenske finansmannen som ligger bakom miljardaffären – och vad händer om Engelska skolan inte genererar den vinst som investerarna har räknat med?

Kritiken mot förslagen i Björn Åstrands utredning om likvärdighet i grundskolan är omfattande. Det framgår av en genomgång av 120 remissvar från myndigheter, kommuner, organisationer och fristående skolor som kommit in till regeringskansliet innan remisstiden gick ut den 30 november, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Syftet med friskolereformerna var att gynna valfriheten. Men hur mycket valfrihet är kvar om skolor köps upp av stora koncerner? skriver Karin Pihl på ledarplats.

Det stora eländet är att (s) är bakbundet av januariavtalet, där det slås fast att inte ett ont ord ska få uttalas om vinster i välfärden. Just nu ser det därför ut som om (s) är på god väg att missa ett gyllene tillfälle att haka på en plötsligt frisläppt opinion mot marknadsskolan, skriver Göran…

Vi behöver hitta progressiva majoriteter tillsammans med modiga borgerliga politiker som vågar se marknadsskolans enorma misslyckande. När Skolinspektionen får ingripa för att stoppa våldsbejakande extremister från att driva skola, när hundratals miljoner kronor av våra gemensamma skattepengar varje år försvinner till i vinster och betygen betraktas som affärshemligheter borde alla se att något är fel,…

Kommunala skolor behöver mer personal och mer resurser - ändå får friskolorna mest skattepengar. Arbetarbarn i kommunala skolor skriver bättre resultat på de nationella proven – ändå får friskolornas barn högre betyg. Dagens skoltorg stinker, skriver Arbetets ledarskribent.

Jag blev lärare för att jag tror på kunskap och bildning och på utbildningens emancipatoriska kraft. Men i dagens skola är elever och föräldrar i stället kunder vars preferenser ska tillfredsställas på en marknad. Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén förklarar varför hon skrivit under läraruppropet ”Vi anklagar!”.

Reaktionerna på de två aktuella utredningarna om grundskolan respektive gymnasieskolan visar att skiljelinjerna i debatten inte alls är så tydliga. När det gäller gymnasiet står Svenskt Näringsliv plötsligt inte på samma barrikad som Friskolornas Riksförbund, skriverJohan Enfeldt på ledarplats.

Äntligen synliggörs systemfelet där vinstdrivande friskolor tillåts bli rika på skattemedel samtidigt som de bidrar till samhällets ojämlikhet, skriver Lina Stenberg på ledarplats.