Inblick och erfarenhet av arbetslivet blir idag allt viktigare när det kommer till att söka jobb. Trots detta blir till exempel prao allt ovanligare i skolvärlden och elever kan gå ut gymnasiet utan att ha satt sin fot på en arbetsplats.

Industrin är fortfarande motorn i den svenska samhällsekonomin. Men samtidigt är industrin i det närmaste osynlig i skolan. Det måste ändras, menar fyra vd:ar som skrivit en debattartikel i ämnet.

För att underlätta för lärare att koppla sin undervisning till yrkeslivet och stötta eleverna inför framtida yrkesval jobbar 11 dalakommuner tillsammans för att öka samverkan skola-näringsliv. Ett sätt är att erbjuda gymnasielärare studiebesök på lokala företag.

Det statliga fastighetsbolaget Akademiska hus, som förvaltar universitet och högskolor, har på en extrastämma beslutat att göra en efterutdelning på 6,5 miljarder kronor, skriver Akademiska hus i ett pressmeddelande.

Tekniksprånget har funnits i drygt två år och finns idag på 120 orter runt om i landet. 230 arbetsgivare har insett värdet i att ta in unga praktikanter i verksamheten. ”Det har blivit ett sätt att visa upp sig för regionens ungdomar”, säger Alexandra Ridderstad, verksamhetsansvarig.

Att prova på att driva företag har blivit allt populärare bland gymnasieelever i Stockholm. I år kom 5.000 nyfikna till Stockholmsmässan för att få veta mer om entreprenörsskap.

De senaste fyra åren har antalet UF-företag dubblerats i Örebro. – I år räknar vi med 900–1 000 UF-elever, säger Ida Jensen från Ung företagsamhet.

Teknikföretagens skolprojekt Problemlösarna får nu ett ansiktslyft. 14 nya ingenjörsuppdrag från Teknikföretagens medlemsföretag ska ge högstadieungdomar en fördjupad bild av ingenjörsyrket.

Ett extra gymnasieår startas i Umeå av NTI-Gymnasiet för att möta IT-branschens behov av fler medarbetare. Vitec, Dohi, Hi5, Zordix, Mict och Integpro är exempel på företag skolan samarbetar med.

"Var inte rädd att ta kontakt med företagare. Det flesta är intresserade av att samarbeta med skolan", säger läraren Johan Brodén, Astradskolan i Ljungby. Hittills har inget sagt nej till honom.

Svenska företag har svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Förklaringen är att arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen inte fungerar men också att det finns allvarliga systemfel i utbildningsväsendet. Att OECD granskar det svenska matchningsproblemet är utmärkt, skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.

Antalet utbildade på olika områden i Sverige motsvarar inte företagens efterfrågan. Nu granskas problematiken av OECD.