Ikea är inte ensamt. Sponsring i skolan finns i många former och med flera olika motiv. Det kan handla om att säkra tillgången på arbetskraft eller om att rädda den lokala byskolan. Flera stora industriföretag har till och med startat egna gymnasieskolor.
Ikea sponsrar de kommunala skolorna i Älmhult med åtta miljoner kronor varje år. En skola får en fjärdedel av sin budget från Ikea. Men kommunen ser inga problem med det.
NTI-Gymnasiet blir enda skolan i Umeå att erbjuda T4, ett fjärde år inom IT, tack vare skolans goda samarbete med det lokala näringslivet. Halva sista året kommer de blivande gymnasieingenjörerna att jobba ute på företag. "De får lära sig jobbet på jobbet", menar rektor Sarah Stridfeldt.
"Dörren mellan oss och näringslivet står på vid gavel. Det är en självklarhet om Åtvidaberg ska klara omställningen från brukssamhälle till en kommun med ett modernt näringsliv. Ung Företagsamhet är en av grundstenarna i arbetet, säger Kerstin Ahlgren, rektor vid Bildningscentrum Facetten, gymnasieskolan i Åtvidaberg.
Nära 2000 mellanstadielärare har registrerat sig för Teknikspanarnas nya material sedan lanseringen i november. "Vi beräknar att över 50 000 elever kommer att arbeta med Teknikspanarna i år, vilket är fantastiskt roligt", säger Tobias Eriksson på Teknikföretagen.
Samverkan mellan näringslivet och lärarutbildningarna kan göra läraryrket mer attraktivt, anser Västsvenska Handelskammaren. Vd Johan Trouvé efterlyser en flexibilitet, som innebär att lärare kan växla mellan skolan och näringslivet under sin karriär.
Initiativet ”På väg!” kom till Västervångskolan i Landskrona där eleverna som går i åttonde klass under en hel dag fick ta del av olika aktiviteter. Företagsamhet, jobb och ekonomi var begrepp som eleverna fick bekanta sig med.
Samverkan mellan näringslivet och lärarutbildningarna gör läraryrket mer attraktivt. Och ger lärarna ett nätverk den dag de vill byta karriär, skriver Johan Trouvé och Ingrid Pousard, Västsvenska Handelskammaren.
I år är det rekordmånga gymnasieelever i Sverige som driver egna företag. I Västerbotten har antalet elever som driver så kallat UF-företag ökat med 32 procent sen förra året.
"Redan vid 16 års ålder ska ungdomarna vara rustade med kontakter i näringslivet”, säger Annhild Månsson, projektledare på Skurups kommun där man startat ett pilotprojekt som ska ge pedagoger i skolan möjlighet att använda sig av exempel från arbetslivet redan från årskurs ett.