För 60 år sedan utexaminerades Sveriges allra första fritidspedagoger. En av dem var Elisabeth Gotte. "Vi var pionjärer! Vi skapade en helt ny yrkeskår. Kampen vi startade då pågår än idag, kampen om fritidshemmens status".

Hur förbereder ett samhälle sina yngsta medborgare för kriser, konflikter och en osäker framtid? Den frågan står i centrum för Johan Samuelssons pågående forskningsprojekt Barn i beredskap – svensk beredskapspedagogik i förändring 1945–2000, som finansieras av Vetenskapsrådet.

Erik Cardelús frågade sig varför Vygotskij fått så stort utrymme på lärarutbildningen. Pål Christensson svarar med en varning: ”Debatten riskerar att hamna i en alltför enkel motsättning”.

Berättelsen om lärarna och resan fram till Sveriges Lärare skildras på nya Lararnashistoria.se. "Vi vill berätta om hur lärarnas arbete varit helt avgörande för det Sverige vi har idag", säger Malin Tufvesson, generalsekreterare på Lärarstiftelsen.

Lärarstiftelsen lanserar boken En sagolik konstskatt – en unik berättelse om hur svenska lärare i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet lade grunden till en av landets mest omfattande och högkvalitativa kultursatsningar för barn. 

”Risken att bli klämd och bortkollrad av utomstående parter tycks bestå, liksom betydelsen av att lärarkåren själva äger sin professionella expertis, definierar sina egna behov och håller samman”. Erik Cardelús läser om en klassisk studie om läraryrket.

”Från skärm till pärm” dikterar utbildningsminister Johan Pehrson (L). – Det där kan nog bli svårt, säger Andreas Westerberg, som är aktuell med en avhandling om tingens påverkan på undervisningen. Före skärmarnas intåg handlade utbildningsdebatten om overheadprojektorer, videoapparater – och självaste skolbänken.

Utredningen om att utveckla lärarutbildningen föreslår att skolans historia tas bort ur kursinnehållet. Men utbildningshistoria är inte en onyttig lyx-kunskap utan grundläggande för lärares professionella självförståelse. Det skriver fem historiska forskare med koppling till lärarutbildningen.

Alla yrkesprogram har sin egen historia. Barn- och fritidsprogrammet började utkristallisera sig i slutet av 1800-talet, med barnträdgårdslärarinnor och arbetsstugor.

Nu är det slut på killgissandet kring utbildnings- och skolhistoria. På Lärarstiftelsens nya sajt sitter tre jourhavande utbildningshistorier med svar på alla frågor.