Mängdläran infördes 1969 för att svenska elever var dåliga i matematik. Några år senare rensades den bort ur skolböckerna för att eleverna blev ännu sämre.
Utställningen ”En sagolik skola” om skolans historia flytta in på Selma Lagerlöfs Mårbacka. Utställningen doneras av Lärarstiftelsen till Mårbackastiftelsen för att bli en fast utställning på Mårbacka. Det är en lekfull och fantasirik exposé över den svenska skolans historia med en fördjupning i Selma Lagerlöfs storartade insatser för skolan.
Fängelsehålan dit berusade lärare och stökiga elever hänvisades finns kvar, precis som katakomberna. Sveriges äldsta gymnasium Rudbeckianska fyller 400 år – och har fått en hyllningsskrift av tre samtida lärare. Ur arkiven stiger samma pedagogiska problem som pedagoger brottas med idag.
Rudbeckianska gymnasiet i Västerås fyller 400 år och det här firas med jubileumsvecka och hemvändardag. Skolan grundades år 1623 och är Sveriges första gymnasium.
Helsingborgs skolmuseum, som drivs av en ideell förening, fick stängas i januari. Nu ska samlingarna, som donerats till kulturförvaltningen, gås igenom för att hitta en ny plats.
I debatten framstår det som att problemen med skolan är friskolor och konfessionella skolor och att ett förstatligande skulle lösa många problem. Men ser man till historien om hur förfallet började så kan svaret bli ett annat. Professor emeritus Hans-Albin Larsson har ägnat ett helt yrkesliv åt dessa frågor. (webb-radio)
Tech geniuses, nation builders and famous artists have praised the benefits of a Montessori education – but does it hold up to scientific scrutiny? David Robson and Alessia Franco investigate.
I år är det 400 år sedan Sveriges första gymnasium bildades i Västerås, det som idag är Rudbeckianska gymnasiet. Det ska firas! Först ut i firandet är att ta fram en ny bakelse.
Här finns tusentals föremål som berättar utbildningens historia i Helsingborg sen slutet av 1800-talet. Men nu läggs Skolmuseet i Helsingborg ner. Kommunen har beslutat att dra in sitt ekonomiska stöd.
Hur kunde pacifisten och pedagogen Maria Montessori samarbeta med en fascistregim? En ny bok fokuserar på Montessori som rörelseledare i mellankrigstidens Europa. Den belyser vilken roll Montessorirörelsens kulturkritik spelade för den problematiska alliansen med Benito Mussolini.
I det här avsnittet gör vi en skolhistorisk tidsresa 100 år tillbaka i tiden och samtalar om hur skolans demokratiska uppdrag kommit till, utvecklats och hur man kan arbeta med det i praktiken idag. Programledare: Sandra Charléz. (webb-radio)
Under 60-talet infördes så kallade obs-klasser där elever med olika typer av studiesvårigheter fick undervisning i separata klasser. De dömdes senare ut och idag är huvudregeln att alla elever ska undervisas i de ordinarie klasserna.