Här finns tusentals föremål som berättar utbildningens historia i Helsingborg sen slutet av 1800-talet. Men nu läggs Skolmuseet i Helsingborg ner. Kommunen har beslutat att dra in sitt ekonomiska stöd.

Hur kunde pacifisten och pedagogen Maria Montessori samarbeta med en fascistregim? En ny bok fokuserar på Montessori som rörelseledare i mellankrigstidens Europa. Den belyser vilken roll Montessorirörelsens kulturkritik spelade för den problematiska alliansen med Benito Mussolini.  

I det här avsnittet gör vi en skolhistorisk tidsresa 100 år tillbaka i tiden och samtalar om hur skolans demokratiska uppdrag kommit till, utvecklats och hur man kan arbeta med det i praktiken idag. Programledare: Sandra Charléz. (webb-radio)  

Under 60-talet infördes så kallade obs-klasser där elever med olika typer av studiesvårigheter fick undervisning i separata klasser. De dömdes senare ut och idag är huvudregeln att alla elever ska undervisas i de ordinarie klasserna.

60 år efter grundskolereformen 1962 är den fortfarande högaktuell i skoldebatten. Men vad säger egentligen forskningen om denna jubilerande skolreform?

Den 24 maj invigdes Sveriges första offentliga utställning om dövundervisning på 1800-talet. Nyhetstecken var där på premiärdagen. Utställningen finns att se på Västanviks folkhögskola.

Efter det historiska beslutet – här är Lärarnas Riksförbunds stolta bakgrund som självständigt förbund.

Ibland är en rekommendation det bästa man kan bidra med till debatten. I detta fall handlar det om Johan Wennbergs och Gabriel Heller Sahlgrens färska artikel om det svenska missförståndet av tysk skola i samband med krigsslutet 1945, skriver Jacob Sidenvall på ledarplats.

Föreställningen om det tidigare skolsystemet som mekaniskt och auktoritärt lever i hög utsträckning kvar i vår tid. Men faktum är att den gamla svenska skolan var mycket välfungerande, skriver forskarna Magnus Henrekson och Johan Wennström.

Höstterminen 2022 tas nya läro- och kursplaner i bruk för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Historiskt har det ibland varit grund till livlig diskussion och till och med strejk. (s.13-14)

Den skola vi vill ha är en reflektion av det samhälle vi vill se, liksom den skola vi har i dag är ett resultat av gårdagens drömmar. Men många av de visioner som dagens skola försöker inkorporera är i grunden oförenliga med varandra, visar den nya antologin ”Moderna pedagogiska utopier”.