60 år efter grundskolereformen 1962 är den fortfarande högaktuell i skoldebatten. Men vad säger egentligen forskningen om denna jubilerande skolreform?

Den 24 maj invigdes Sveriges första offentliga utställning om dövundervisning på 1800-talet. Nyhetstecken var där på premiärdagen. Utställningen finns att se på Västanviks folkhögskola.

Efter det historiska beslutet – här är Lärarnas Riksförbunds stolta bakgrund som självständigt förbund.

Ibland är en rekommendation det bästa man kan bidra med till debatten. I detta fall handlar det om Johan Wennbergs och Gabriel Heller Sahlgrens färska artikel om det svenska missförståndet av tysk skola i samband med krigsslutet 1945, skriver Jacob Sidenvall på ledarplats.

Föreställningen om det tidigare skolsystemet som mekaniskt och auktoritärt lever i hög utsträckning kvar i vår tid. Men faktum är att den gamla svenska skolan var mycket välfungerande, skriver forskarna Magnus Henrekson och Johan Wennström.

Höstterminen 2022 tas nya läro- och kursplaner i bruk för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Historiskt har det ibland varit grund till livlig diskussion och till och med strejk. (s.13-14)

Den skola vi vill ha är en reflektion av det samhälle vi vill se, liksom den skola vi har i dag är ett resultat av gårdagens drömmar. Men många av de visioner som dagens skola försöker inkorporera är i grunden oförenliga med varandra, visar den nya antologin ”Moderna pedagogiska utopier”.

Förbud mot kvinnliga lärare, lagstiftning som gav männen högre lön, sparken om lärarinnan gifte sig och manlig kvotering till lärarutbildningen. Vägen till en kvinnodominerad skola har långt ifrån varit spikrak.

Svensk skola har haft en långsiktigt negativ trend, samtidigt som utbildning har prioriterats ned av medborgarna. Gabriel Heller Sahlgren är skolforskare och ett av hans rön är att lust och stort elevinflytande har samvarierat med sjunkande skolresultat. Han tror mer på att stimulera elevernas "karaktärsutveckling". (webb-radio)

I takt med att utbildning och vetenskap började stå allt högre i kurs under 1800-talet började man uppföra alltmer pampiga universitetsbyggnader. I en ny bok skildrar Hans-Olof Boström den vittra epokens nordiska universitetsarkitektur.

”Lkjam,nd dkjw kjjwlkj y wetsosmsib” – är det något som känns bekant? Lärarens kåsör Petter Karlsson tar oss med på en nostalgitripp och minns allt han lärde sig och inte lärde sig på maskinskrivningslektionerna.