I takt med att utbildning och vetenskap började stå allt högre i kurs under 1800-talet började man uppföra alltmer pampiga universitetsbyggnader. I en ny bok skildrar Hans-Olof Boström den vittra epokens nordiska universitetsarkitektur.

”Lkjam,nd dkjw kjjwlkj y wetsosmsib” – är det något som känns bekant? Lärarens kåsör Petter Karlsson tar oss med på en nostalgitripp och minns allt han lärde sig och inte lärde sig på maskinskrivningslektionerna.

Nu ännu bättre, snyggare och med fler berättelser. Lärarnashistoria.se är en skatt för alla som är intresserade av lärarhistorien.

Vad ligger egentligen bakom vår fäbläss för röda torp, närodlade tomater och bönder som söker fruar? Kåsör Petter Karlsson har en teori.

Körsvennen i en satirisk betraktelse över matematikämnet i den postmoderna utbildningsvärlden.

För hundra år sedan infördes skolmaten i Sverige, då fattiga barn fick äta i ett utrymme på skolans vind eller källare. Men hur har skolmaten förändrats sedan dess? Mathistorikern Rikard Tellström reder ut.

En eventuell vänstervridning av det svenska samhället under 1970-talet är svår att bevisa. Ämnet är inte utforskat. Men i läroböckerna skrevs det in en och annan kommunistisk propagandadumhet.

Oscarsskolan i Norrköping ska renoveras för kommunen behöver lokalerna till skolverksamhet och har därför sagt upp föreningen som sköter skolmuseet.

Det världsunika svenska skolsystemet med statligt finansierade friskolor och det fria skolvalet, är något som har debatterats flitigt de senaste veckorna. Vi blicka tillbaka på hur det gick till när det här systemet infördes i början av 90-talet och vi lyssna till hur det har låtit i debatten i bland annat P1 Morgon och Agenda.

Småskollärarinnan Brita Andersson hade en egen metod att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter, något hon själv också hade. Under 40 år kämpade Lerbo-Brita för att myndigheter och skolvärlden skulle anamma hennes läsmetod ”Ett steg i taget”. "Hennes metodik var att det alltid skulle vara roligt och enkelt", säger barnbarnet Elisabet Thorp om sin mormor…

Waldorfpedagogiken fyller 100 år. Den betonar det konstnärliga – fantasins och lekens betydelse – även i skolan.