Otydligheter i skollagen gör att lärare känner sig tveksamma att ingripa in när elever bråkar och stör. Men när det gäller grovt våld, som i Eslöv och Trollhättan, har alla människor rätt att ingripa. Det säger skoljuristen och doktoranden Maria Refors Legge.

Den utvidgade läroplikten som trädde i kraft nu i augusti innebär att studier på andra stadiet blir gratis, men en grupp faller mellan stolarna. De som gått tionde klassen eller någon annan utbildning i övergångsskedet måste i princip betala andra stadiets utbildning ur egen ficka.

Den 1 juli blir skolors betygssnitt, andel behöriga lärare, elever per lärare och liknande uppgifter åter offentliga. Men fortfarande kommer information om enskilda huvudmäns intäkter och kostnader att omfattas av sekretess.

Det är inte Skolinspektionens sak att ta reda på vem som äger Internationella Engelska Skolan, skriver Johan Enfeldt på ledarplats.

Vi vill att det uttryckligen ska framgå av skollagen att alla skolor ska ha ett skolbibliotek med både tryckta böcker och digitala medier, skriver Gustav Fridolin, folkhögskollärare, m.fl.

Läraren.se har följt fallet med Jensen grundskola i Göteborg, där rektorn beslutade om mjukbyxeförbud. Nu slår Skolinspektionen fast att skolans användning av konsekvenstrappa bryter mot skollagen.

Att begära att alla – oavsett ålder eller ursprung – gör sitt bästa för att klara grundskolan vore att ställa högre krav än idag, men det vore inte repressiva krav, skriver Sten Tolgfors, fd. försvarsminister och handelsminister.

I Sverige har elever skolplikt. Att den fullföljs av alla elever förutsätter att kommuner som har ansvar noga undersöker att alla elever finns i utbildning. (pdf)

Många av de huvudmän som ingått i Skolinspektionens tillsyn brister i sitt ansvar att bevaka elevers rätt till utbildning. En stor andel av huvudmännen har vidare inte tillräcklig kunskap om de regler som gäller kring beslut avseende skolplikten.

BEO:s agerande i fallet med soffan i rasthallen och flera andra välkända domar på samma tema kan förklaras med att skollagen är otydligt utformad. Det skriver Maria Refors Legge, doktorand i offentlig rätt och utbildningsrätt, i en replik.

Endast en av av tio lärare tycker sig kunna köpa in alla de läromedel de behöver. Hela var tjugonde kan inte köpa något alls. Det visar de studier vi genomfört bland lärare och rektorer. (pdf)

Var femte lärare uppger att de inte kan köpa in de läromedel de behöver till undervisningen. Det visar en ny rapport från Läromedelsförfattarna, båda lärarfacken och Sveriges tre största elevorganisationer. Rapporten pekar också på stora skillnader i hur mycket pengar olika skolor lägger på inköp av läromedel.