Skolledaren måste agera sakligt och opartiskt om en medarbetare anmäls till Skolinspektionen. Den som har svårt att hålla känslorna i schack kan behöva ta hjälp.
En paragraf som tydliggör reglerna kring inbjudan av politiska partier till skolan bör föras in i skollagen. Det är ett av förslagen i utredningen ”Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget" som nyligen presenterades för utbildningsdepartementet.
I lagrådsremissen föreslås ändringar i skollagens bestämmelser om bidrag till enskilda huvudmän för förskolor och skolor i form av tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever. Genom ändringarna förtydligas att tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov.
Regeringens utredare föreslår att regler för hur skolor får bjuda in politiska partier förs in i skollagen. "Bra att de förtydligar vad som gäller", säger SO-läraren Nicklas Mörk.
Mot bakgrund av det oklara rättsläget föreslår utredningen att en ny bestämmelse införs i skollagen. Enligt den föreslagna bestämmelsen ges skolan möjlighet att begränsa antalet inbjudna partier att medverka i utbildningen till samtliga de som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i kommun eller Europaparlamentet.
En skola i Täby bröt mot skollagen när den tog ut en avgift för en skidresa i januari. Skolan hävdar att avgiften var frivillig, men Skolinspektionen slår fast att det inte framgick.
Personalen på Fjärdingsskolan i Borås har fått nog och slår nu larm. Antalet elever har ökat kraftigt de senaste åren – utan att skolan fått mer resurser.
Eleverna bråkade och kastade sten på varandra. Då låste läraren in några av dem i ett omklädningsrum och använde våld för att hindra dem från att lämna omklädningsrummet. En akut situation, anser hovrätten och friar läraren från åtal om olaga frihetsberövande med hänvisning till bland annat skollagen.
Det är ett brott mot skollagen för en kommun att placera elever med stort behov av stöd i särskilda resursskolor, enligt Skolinspektionen och Förvaltningsrätten. Nej, det är det inte alls, hävdar Linköpings kommun och vänder sig nu till Kammarrätten.
”Det är inte av illvilja som jag motsätter mig generell fruktservering i skolan utan av ideologiska skäl. Människor är kapabla att ta hand om sig själva och sina barn”, skriver Zoltán G-Wagner (KD).