Regeringen vill ha förlängd skolplikt upp till ett år för de elever som har så dåliga betyg att de inte är kvalificerade att gå på gymnasiets nationella program. Men förslaget har redan fått kritik.
- Vi i Lärarnas Riksförbund anser att varje skolform måste klara sitt uppdrag, därför är vi försiktigt positiva till att regeringen vill förlänga skolplikten för elever som inte blir behöriga till gymnasiet, säger Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.
Unga med funktionsnedsättning får en sämre utbildning och har en lägre utbildningsnivå än andra. För att vända utvecklingen behöver skollagen och läroplanen skrivas om, skriver Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden.
När Skolverket säger att kammarrättens ja till flickorna i Pajala att slippa dansen inte stämmer överens med den nya skollagen så som den var tänkt hamnar de snubblande nära ett minskat utrymme för mångfalden, skriver Amelie Langby på ledarplats.
Kammarrättens utslag om att tillåta tre laestadianska flickor att slippa skoldansen behöver inte betyda att man öppnar för allehanda religiösa önskemål i undervisningen, så länge man håller ordning på principerna, skriver DN på ledarplats.
Det är inte unikt att elever vill slippa dansundervisning av religiösa skäl, men det är få fall som går ända till domstol. Rektorerna brukar i de flesta fallen fatta beslut om undantag.
Grundskoleelever ska vara med på all typ av undervisning säger den nya skollagen. Men domen i kammarrätten i Sundsvall där tre elever slapp dansundervisningen öppnar för att elever kan slippa delta i viss typ av undervisning.
– Regeringens besked att skollagen ska ändras så att skolor i socialt utsatta områden ska få mer resurser är ett viktigt steg mot en mer likvärdig och nationell kunskapsskola, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
Regeringspartierna kom i går kväll överens om att ändra skollagen så att kommunerna måste ge mer pengar till skolor som ligger i socialt utsatta områden.