Låt-gå-attityden kring marknadsskolan kan inte få fortsätta. Det är ingen mänsklig rättighet att få driva en skola. Jag hoppas att Liberalerna nu ska vara beredda att göra upp med marknadsskolans avarter och bidra till en nödvändig reform av skolpengen, skriver Anna Ekström (S).

Den svenska grundskolan glider allt mer isär, både socialt och geografiskt. I en del kommuner är nästan alla högstadielärare legitimerade och behöriga i minst ett av de ämnen som de undervisar i, i andra mindre än hälften. Mellan enskilda skolor är det ännu större skillnader.

Varannan grundskoleelev i Upplands Väsby går i en friskola. Det är högst andel i Sverige.

På ett område finns det skäl att välkomna en vänstersväng under Löfven III – marknadsskolan. Borgerligheten borde visa kompromissvilja i stället för att välja ideologisk strid, skriver Anna Dahlberg på ledarplats.

Det har visat sig att skolkunderna, när de blev fria att välja, inte nödvändigtvis valde kunskap. Kanske älskar inget land i världen marknadsprinciperna lika mycket som Sverige, skriver Nina Björk i en essä om skolan och friheten.

Hur många skandaler tål den svenska skolmarknaden? Borgerligheten måste sluta vara så ideologiskt förblindad och ta sitt ansvar att rensa upp bland avarterna, skriver Expressen på ledarplats.

De privata skolorna har varit föremål för konstant debatt de senaste tjugo åren. Amal Lahlou ställer här nedan en fråga om skolpengen.

Nationalekonomen Anne-Marie Pålsson gillar både friskolor och aktiebolag – men tycker inte att de hör ihop. Nu ska hon ta fram förslag på hur skolaktiebolagen ska avskaffas.

Skolan – en av de viktigaste byggstenarna i ett hållbart demokratiskt samhälle – är mitt i ett ödesmättat sönderfall som visserligen får skolmarknaden att blomstra, men som riskerar att skapa ett samhälle med långt mindre frihet än nu, med mer social oro, kontroll och polisiära insatser, skriver Erik Cardelus.