Riskkapitalbolag och finansaktörer kan köpa skolor, trots löften för sju år sedan från både alliansregeringen och S. Den nya lagen hindrar inte de ägare som politikerna lovade stoppa, visar SVT:s granskning.

Paradigm Capital har blivit huvudägare till Engelska skolan. Deras vd Jan Hummel gillar skolans kvalitet, och hoppas att kön på 220 000 barn ska omsättas i nya skolor, så företaget växer i storlek och värde. "Syftet med investeringen är att växa snabbare än index och marknaden," säger Jan Hummel.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) riktar hård kritik mot de senaste skolaffären där Engelska skolan köps ut från börsen av en internationell kapitalplacerare. "Det är en otrolig källa till frustration. Jag brinner för en skola som ska vara en gemensam utbildningsinstitution som bygger det demokratiska samhället – och inte en tjänst på en internationell kapitalmarknad," säger…

De flesta håller nog med om att det behövs åtgärder för att få marknadskrafterna i skolan att fungera bättre. Vi föreslår här reformer som främjar kunskapsbildning utan att skapa onödig ineffektivitet eller orättvisa, skriver Tore Ellingsen, Peter Fredriksson, Erik Lindqvist och Jonas Vlachos.

Den så kallade marknadsskolan handlar inte bara om vinstuttag, utan också om hur människor påverkas på djupet. Bitterheten som uppstår hos systemets verkliga förlorare kan få stora konsekvenser för samhällets, skriver Lisa Irenius i en krönika.

Den svenska utbildningsmarknaden är världens mest avreglerade. Men ökad statlig byråkrati löser inte de problemen som finns. Vi avvisar därför idén om att inrätta en ny regional skolmyndighet, skriver Idéburna skolors riksförbund.

Den avgörande frågan är inte om friskolekoncerner ska kunna drivas med vinst, utan hur man skapar kvalitet i skolan för alla och i hela landet oavsett driftsform, skriver Sten Tolgfors, tidigare utbildningspolitisk talesperson för M.

Det världsunika svenska skolsystemet med statligt finansierade friskolor och det fria skolvalet, är något som har debatterats flitigt de senaste veckorna. Vi blicka tillbaka på hur det gick till när det här systemet infördes i början av 90-talet och vi lyssna till hur det har låtit i debatten i bland annat P1 Morgon och Agenda.

Debatten om marknadsskolans vara eller icke vara måste i fortsättningen ha perspektivet att kostnader för utbildning måste styras av elevers individuella förutsättningar, och inte tvärtom. Det skriver skoldebattören Linnéa Lindquist och gymnasieläraren Fredrik Lundin.

Om man vill bryta segregationen i skolan måste man på allvar intressera sig för vad motståndet beror på. I mitt eget fall finns en oro för stök, låga kunskapsresultat och hedersnormer, skriver Expressen på ledarplats.

Det är inte kommunism att föreslå en tillbakagång till en skola liknande våra grannländers, skriver DN på ledarplats.