I går kväll visade SVT dokumentären "Staten och kapitalet" - där Staffan Julén undersöker hur friskolereformen växte fram. Vad har reformen egentligen betytt för den svenska skolan? Hör debatt mellan Peje Emilsson, moderat och grundare av PR-byrån Kreab, och Daniel Suhonen, socialdemokrat och chef på tankesmedjan Katalys. (webb-radio)

Den svenska skolan är en av världens mest marknadsliberala. Hur hamnade vi där och vilka beslut var det som tog oss dit? Det här är historien om hur delar av skolan lades ut på entreprenad. Om vad det var som gjorde just Sverige till landet där tron på privata företagare och riskkapitalbolag i välfärden blev…

Om du någon gång undrat hur det gick till när en skola likställd för alla blev en skola som ofta gynnar de rikas barn och slussar miljoner av skattemedel till privata profitörer, ta en titt på TV ikväll. Då visas Staffan Juléns dokumentär Staten och kapitalet – slaget om skolan, skriver Björn Elmbrandt i en ledare.…

Friskolereformen måste göras om. Ett skolsystem där vem som helst kan starta skola och plocka ut vinst, samtidigt som de själva ansvarar för betygssättning och rättning av nationella prov, är inte en välfungerande marknad. Det är en pseudomarknad. Borgerligheten kan inte längre blunda för detta, skriver Benjamin Dousa, Muf.

Sverige är det enda land i världen som tillåter att skattefinansierade skolor drivs av vinstdrivande riskkapitalbolag. Hur blev det så?

Ekonomijournalisten Per Lindvall har fel om skolföretagens vinster, menar Jon Walberg, partner och ansvarig för värderingsenheten på PwC.

I den här rapporten undersöker forskarna Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl sambandet mellan skolors lönsamhet och utbildningskvalitet. Analysen är gjord på aktiebolag, som är den dominerande organisationsformen för friskolor. (pdf)

Eftersom lönsamma skolföretag har hög utbildningskvalitet, så vore en vinstreglering missriktad som ett sätt att stärka kvaliteten. Den slutsatsen drar forskarna Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl i en ny rapport.

Hon startade sin första skola utan kapital och hade inte tänkt sig en jättekoncern. I dag har Internationella Engelska Skolan 24 000 elever och omsätter över 2 miljarder kronor. För friskoleentreprenören Barbara Bergström är den största osäkerheten för bolaget svensk politik.

Svenskt Näringsliv slår på stora trumman för att mota regeringens försök att begränsa vinsterna i välfärdsföretagen – men argumenten ekar tomt. Skattefinansierade bolag som Engelska Skolan, Academedia och många andra är extremt lönsamma, skriver ekonomijournalisten Per Lindvall.

Skolmarknaden gynnar friskolorna eftersom de får betalt utifrån kommunens snittkostnad, samtidigt som kommunerna tar ett större ansvar för alla elever. Inför valrörelsen bör oppositionen lämna besked om vad de är beredda att göra för att skapa rättvisa villkor i skolan, skriver debattören Per Kågeson.

Externa intressen har fått för stort inflytande över universiteten. Vetenskaplighet får många gånger ge vika för ekonomiska eller ideologiska mål. Men en pågående utredning väcker hopp om förändring, skriver Sharon Rider.