Att skolan tillåtits bli en marknad är ett av vår tids största politiska misslyckanden. Det marknadsexperiment som svensk skola utsatts för har varit förödande. För många barn, men också för Sverige som kunskapsnation, skriver skolminister Lina Axelsson Kihlbom (S) och Gunilla Svantorp (S), i en replik.

En förskola för alla har ersatts av parallella förskolesystem med många privata aktörer. Det krävs en översyn av hela detta område, dess aktörer, innehåll och kvalitet, skriver professorerna Ingrid Pramling Samuelsson och Ingegerd Tallberg Broman.

Det finns grundskolor som förklarar att skolans upplägg förutsätter engagemang från föräldrarna och att eleverna bör tänka på detta innan de söker. Det är rent nonsens. Alla grundskolor är enligt lag öppna för alla, skriver DN på ledarplats.

Det som i början på 90-talet var en nödvändig reform av ett närmast omänskligt system har utvecklats till ett system där eleverna blivit kunder och skolan en serviceinrättning, skriver Daniel Claesson, public affairs-rådgivare.

Det är ingen revolution som står för dörren. Snarare motsatsen. Det har blivit dags att städa upp i kaoset efter en revolution som aldrig hade folkets stöd, skriver Andrev Walden i en ledare.

För oss är det tydligt att samhället nu måste återta den demokratiska kontrollen över skolans utveckling från marknaden. Ett marknadstänk inom skolan leder till vinnare och förlorare. Så kan vi inte ha det, skriver skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S), m.fl.

Kundskolans mardrömslika skapelse: curlade ungar och kravmaskiner till vårdnadshavare. Det skriver Linda Jerneck på ledarplats.

En skola där elever ses som kunder hos företag och kommuner som är rädda att väljas bort för att eleverna vet att de kan få högre betyg någon annanstans. Många pekar ut marknadiseringen av skolan som den främsta anledningen till att betygen ökar i alla ämnen. Men är det verkligen hela förklaringen?

Skolor med heraldiska vapensköldar, lagerkransar och polerade pokaler och ett språkbruk som lovar ekonomisk framgång i affärslivet gör att skolbolagens elevsammansättning ser helt annorlunda ut jämfört med de kommunala, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Per Sundgren, Stiftelsen Jämlikhetsfonden: Leif Östlings skattekommission borde granska marknadskrafternas baksidor.