Det finns grundskolor som förklarar att skolans upplägg förutsätter engagemang från föräldrarna och att eleverna bör tänka på detta innan de söker. Det är rent nonsens. Alla grundskolor är enligt lag öppna för alla, skriver DN på ledarplats.

Det som i början på 90-talet var en nödvändig reform av ett närmast omänskligt system har utvecklats till ett system där eleverna blivit kunder och skolan en serviceinrättning, skriver Daniel Claesson, public affairs-rådgivare.

Det är ingen revolution som står för dörren. Snarare motsatsen. Det har blivit dags att städa upp i kaoset efter en revolution som aldrig hade folkets stöd, skriver Andrev Walden i en ledare.

För oss är det tydligt att samhället nu måste återta den demokratiska kontrollen över skolans utveckling från marknaden. Ett marknadstänk inom skolan leder till vinnare och förlorare. Så kan vi inte ha det, skriver skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S), m.fl.

Kundskolans mardrömslika skapelse: curlade ungar och kravmaskiner till vårdnadshavare. Det skriver Linda Jerneck på ledarplats.

En skola där elever ses som kunder hos företag och kommuner som är rädda att väljas bort för att eleverna vet att de kan få högre betyg någon annanstans. Många pekar ut marknadiseringen av skolan som den främsta anledningen till att betygen ökar i alla ämnen. Men är det verkligen hela förklaringen?

Skolor med heraldiska vapensköldar, lagerkransar och polerade pokaler och ett språkbruk som lovar ekonomisk framgång i affärslivet gör att skolbolagens elevsammansättning ser helt annorlunda ut jämfört med de kommunala, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Per Sundgren, Stiftelsen Jämlikhetsfonden: Leif Östlings skattekommission borde granska marknadskrafternas baksidor.

Den borgerliga idén om småskalighet och pluralism inom skolvärlden är ersatt med skattefinansierad oligopolkapitalism, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.