Skolmaten och måltiderna i äldreomsorgen finns till för att elever och gamla ska få bästa möjliga näring. Men maten har blivit projiceringsyta för en mängd politiska ställningstaganden, skriver SvD på ledarplats.

Den offentliga sektorns upphandlingar har ett värde som överstiger 1 000 miljarder kronor per år, enligt Di:s färska temabilaga ”Offentliga affärer”. Det kan handla om skolmat, kollektivtrafik, omsorg, it-tjänster och snöröjning. Stort som smått alltså, skriver Dagens Industri på ledarplats.

Skolor i Mörbylånga kommun genomför satsningen "Smaka en klassiker"som ger eleverna möjlighet att smaka på isterband, rotmos med fläskkorv bland annat. Linda Karlegahen, kock och utvecklare i kostverksamheten på kommunen berättar om den.

Sorsele kommun tar krafttag mot socker i måltiderna. Kocken Ann-Charlott Karlsson på Solhem är glad över den nya och hälsosamma matlagningen.

Kraven på anpassad kost har länge skenat i svenska skolor. Tillbergaskolan i Västerås har hittat en lika enkel som genial lösning, skriver Lisa Magnusson i en ledare.

Var tredje högstadieelev hoppar över skollunchen och väljer istället snacks och energidrycker. Enligt Livsmedelsverket beror det på att elever upplever miljön i skolmatsalen som stressig, stökig och otrygg.

Skolmåltiden är en av landets största gemensamma arenor för barn och unga. Trots sin räckvidd har den länge saknat en tydlig roll i skolans pedagogiska uppdrag. Förstudien har undersökt hur styrning, organisation och läroplan kan utvecklas för att skolmåltiden ska bidra till elevernas lärande om hälsa och hållbar utveckling. (pdf)

En ny förstudie ger belägg för att måltiden är en av skolans mest underutnyttjade pedagogiska resurser. Trots att måltiden når varje elev varje dag används den sällan som en del av undervisningen. Samtidigt visar både forskning och praktiska exempel att måltiden, rätt använd, kan stärka elevers lärande, matvanor och förståelse för samband mellan hälsa och hållbar utveckling. 

Livsmedelsverket inför nya riktlinjer som ger skolelever längre tid för skollunch. Minimidirektivet höjs från 20 till 25 minuter. Forskning visar att längre lunchtid gör att elever orkar bättre, äter mer grönsaker och upplever sig gladare, enligt Emelie Elin på Livsmedelsverket i Uppsala. Bara fem minuter påverkar deras möjligheter att lära sig – och hela klassrumsmiljön.

Tølløse Skole har et stort fokus på elevinddragelse i det landsdækkende forsøg med skolemad. Madkundskabslærer Tomas Nagel kalder projektet fantastisk, men der en skjult slagside.

Var tredje högstadieelev hoppar över skollunchen då och då, och väljer i stället snabbmat, snacks – eller att inte äta alls. Men det finns sätt att locka fler till skolmatsalen.