Allt fler barn får specialkost i skolan, och det som ökar mest är kost anpassad för barn med neuropsykiatriska sjukdomar.

Allt fler begär specialkost i skolmatsalen. Nu slår kommuner larm om att situationen håller på att bli ohållbar, rapporterar Dagens Nyheter.

Antalet elever som äter specialkost har ökat dramatiskt i åtta av tio svenska kommuner. På Hästhagenskolan i Floda är kökspersonalen van att servera mellan fem och tio olika varianter av skollunchen varje dag.

I november infördes ”klimatlådan” i Mora kommun för att minska matsvinnet. Nu tar man tänket vidare och börjar väga maten som skoleleverna slänger.

Ungefär en dag i veckan är skolmaten helt vegetarisk, visar en analys av nästan 12 000 skollunchmenyer under en höstvecka. I snitt serveras ett vegetariskt alternativ vid fyra av fem luncher.

Under två år har det, med något enstaka undantag, inte serverats ris i skolorna i Växjö kommun. Anledningen? Det är mer klimatsmart. Men alla är inte så nöjda. "Jag har tröttnat på matvete. Jag föredrar väldigt mycket ris, så som det var innan", säger en elev.

Skolkamraterna bestämde sig för att göra något för klimatet och satte i gång direkt. På några veckor såg de till att matsvinnet på deras skola i Landskrona minskade med 85 procent. Nu prisas Öresundsgymnasiet som årets mest hållbara gymnasieskola.

I veckan beslutade kommunfullmäktige i Staffanstorp att införa en avgift på skollunch för gymnasieelever. Skolmaten kommer att kosta 800 kronor per termin och ska införas våren 2020. I Skåne är det totalt fyra av 33 kommuner som tar en avgift för lunchen på gymnasieskolor.

Ikväll, torsdag sänds Opinion live direkt från förskolan Gitarren i Umeå. Anledningen är den högljudda debatt som pågått sedan förskolan meddelade att man inför en köttfri meny för barnen. Rektorn Anneli Lundberg är häpen över vilka proportioner det hela fått.

324 skoler benyttede sig sidste år af en frugtordning, der er finansieret af EU-midler.

Trots att Sverige är ett av få länder i världen där elever serveras varm mat avgiftsfritt, så kännetecknas vår inställning till skolmaten av individuella krav och allmänt missnöje. Varför är det så? (webb-radio)

Kreativitet kan var ett bra sätt att få barn att äta frukt och grönt, enligt Annika Eriksson som jobbar i köket på Hålta förskola.