Skolmåltider som är goda, näringsrika och trevliga skapar förutsättningar för att ta del av skolans pedagogik. Satsningar på bra mat i skolan har en enorm potential för framtidens folkhälsa, miljö och klimat, skriver företrädare för Dietisternas riksförbund.
När det är dags för mellis på förskolorna i Lekeberg är det sedan i höstas bordsmargarin som gäller. Margarinet innehåller palmolja och nu protesterar personalen.
Kött och andra animaliska produkter utgör en oproportionerligt stor del av kommunernas matkostnader. Det mest ekonomiska sättet är också det mest inkluderande: Servera vegomat till alla, skriver Per-Anders Jande och Jonas Norberg, Svensk mat- och miljöinformation.
Kött och andra animaliska produkter utgör en oproportionerligt stor del av kommunernas matkostnader. Det mest ekonomiska sättet är också det mest inkluderande: Servera vegomat till alla, skriver Per-Anders Jande och Jonas Norberg.
Allt fler elever vill ha specialkost i skolan. Som enda kommun i länet kräver Ydre intyg från läkare för att barnen ska få specialkost av medicinska skäl. Nu har ökningen i Ydre stannat av.
Det skiljer tusenlappar mellan hur mycket skolmaten kostar i de olika kommunerna. Från 4000 kronor per elev och år i Laxå till 11500 kronor elev och år i Tierp. Men skillnaderna i kostnader behöver inte säga något om kvalitén på maten säger Livsmedelsverket.
Mindre socker i skolornas kafeterior, säger Livsmedelsverket. Gärna det, svarar skolorna. Men genomförandet är inte alltid smärtfritt. "Det är inte populärt bland eleverna", säger Maria Radway, rektor på Gärdesskolan i Stockholm. Livsmedelsverket har kommit med nya råd om skolmaten.
Enligt ett riksdagsbeslut 1946 skulle alla barn i Sverige få varm mat varje dag. På 60-talet var detta verklighet i stora delar av landet men inte förrän 1973 var det ett faktum överallt.
Livsmedelsverket hoppas att råden ska användas i kommuner och skolor som stöd i det viktiga arbetet att främja hållbara matvanor – nu och i framtiden. (pdf)