Många skolor satsar på kvalitetsmat – ändå äter eleverna inte tillräckligt. För korta lunchraster och stressig och bullrig miljö i matsalen pekas ut som bovar i dramat.  

Att arbeta med allergianpassad kost kräver rutiner och kunskap. Unga Allergikers undersökning visar att det finns stora variationer och att brister i kommunernas arbete, skriver Jesper Persson, vice ordförande Riksförbundet Unga Allergiker.  

Genom att ställa krav som liknar den svenska djurskyddslagstiftningens krav kan kommunerna välja svenskt kött utan att bryta mot EU:s regler. Så gör många av Kalmar och Kronobergs kommuner redan i dag, men enligt branschorganisationen Svenskt Kött kan de bli ännu bättre.

Matsvinnet i skolorna kan minska om kökspersonalen har tydligare rutiner på lagret.

Giftfri, näringsrik och vällagad skolmat blir billigare för kommunen i längden, det hävdar Bosse Ottosson, studiecirkelledare för "Kräsen konsument".

Det finns risk för hepatit A-smitta i maten som barn i barnomsorgen i Finspångs kommun har ätit.

Feministiskt initiativ i Kiruna vill på sikt ta bort kött från skolmaten. "Det behöver inte vara hundraprocentigt, men vi måste få en annan norm", säger Christine Brännvall, etta på kommunfullmäktigelistan.

Växtbaserad mat i skolan är ett sätt att både höja kvaliteten på maten, en viktig folkhälsoinsats, ett sätt minska arbetsbelastningen på personalen och ett bra sätt att minska kommunens klimatpåverkan och samtidigt spara pengar. Det skriver vegoentreprenören Gustav Johansson och riksdagsledamöterna Sofia Arkelsten (M) och Jens Holm (V).

Fläsk bör finnas med på skolmenyn om det efterfrågas. I ett heterogent samhälle behöver vi dock vara ödmjuka inför att vad olika grupper betraktar som ätbart och icke ätbart. Även om skälen framstår som irrationella. I Sverige har hästkött betraktats som avskyvärt under århundraden, skriver Jenny Sonesson i en ledare.

Elevernas koncentrationsförmåga har ökat, färre har ont i magen och det är lugnare i klassrummen. Frukost på lektionstid blev en succé på två skolor i Botkyrka. "Mätta magar bråkar mindre", säger Emanuel Ksiazkiewicz (S), ordförande i utbildningsnämnden.

På Skogsbackens förskola i Svenshögen har blivit prisbelönade för sitt sätt att arbeta med mat och hållbarhet. Här kallar sig nämligen barnen för planetskötare, vilket helt enkelt innebär att de tar hand om planeten.

Gurkormar, äggmöss och prinsessbröd. Kocken Ida Lindgrens kreativitet har tagit barnen på Rösekullens förskola i Gråbo med storm. "Är man förskolekock måste man tycka om att jobba med barn".