Regeringens stora skolreformer riskerar att drabba fristående skolor extra hårt, om deras skolpeng blir lägre. Det skriver 30 rektorer i friskola: ”Vi kan inte trolla med knäna”.

Regeringens ”helrenovering” av friskolesystemet är lika otillräcklig som lite silvertejp på ett fallfärdigt hus, skriver tre V-politiker.

Barnkullarna fortsätter minska dramatiskt på Gotland och mellan 2027 och 2035 beräknas antalet barn bli drygt 1300 färre. Minskningen innebär att elevpengen till skolorna sjunker och skolan på Gotland beräknas därför förlora över 100 miljoner kronor i budget de kommande 10 åren.

Tidöavtalet innehåller många bra punkter på skolområdet. Men när regeringen och SD presenterade sitt bokslut för mandatperioden blev det tydligt varför de viktigaste inte kommer att bli av.

Linnea Lindquist skriver starkt om egna erfarenheter av att jobba mot segregation och hedersvåld i förortsskolor. Men som skoldebattör svingar hon lite åt alla håll – och med punkterad trovärdighet.

Liberalerna lovade i Tidöavtalet att införa ett gemensamt skolval och att reformera skolpengen för friskolor. Men så blir det inte. "Jag hade önskat att jag hade haft 51 procent och fick bestämma helt själv", säger partiledaren Simona Mohamsson.

Att systemet med skolpeng behöver fungera bättre är de flesta överens om. Men påståendet att friskolor är överkompenserade stämmer inte. Tvärtom visar siffror från SCB att elever i friskolor får lägre skolpeng än elever i kommunala skolor. Ytterligare avdrag skulle skapa ett system där elever missgynnas på grund av sitt skolval, skriver Marie Pilfalk, Almega…

Mönstret är tydligt. Förslagen kommer alltid när S inte längre behöver genomföra dem. Självkritiken alltid när den inte längre kostar något, skriver Andreas Kviby, entreprenör och besviken medborgare i en replik.

Det är inte rimligt att nya långtgående förslag läggs fram utan att de baseras på fakta och korrekt statistik, skriver Per Ledin, expert i Skolpengsutredningen som gjort egna beräkningar.

Socialdemokraterna vill se ett schablonavdrag på mellan 8 och 11 procent på skolpengen till friskolor.

Det är naturligt att söka nationella lösningar på problem som finns i hela landet. Men så länge skolan framför allt är ett kommunalt ansvar är det kommunerna som måste arbeta fram lösningarna, skriver Mattias Olsson (S) och Alexander Lewerentz (M), företrädare för det politiska styret i Lund.

Om en skola ligger i tätorten ska den inte få lika mycket betalt som den skola som ligger långt ute på landsbygden, skriver Niels Paarup-Petersen (C) i en slutreplik.