I torsdags presenterade utredaren Lena Holmdahl förslag för hur skolpengen ska utformas för att minska skillnaden mellan fristående och kommunala skolor. Utredningen föreslår bland annat att friskolor i vissa fall kan få mindre anslag än kommunala. Det är anmärkningsvärt, svarar Andreas Mörck vid branschorganisationen Almega utbildning.

Utredaren Lena Holmdahl fortsätter att föreslå ett avdrag på sex procent av skolpengen till friskolor, när hon presenterar slutbetänkandet i utredningen ”En nationell skolpengsnorm”. Men försöken att göra villkoren för gymnasieskolan mer rättvisa räcker inte, enligt Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.

Slutbetänkandet från utredningen om en nationell skolpengsnorm, om gymnasieskolans finansiering, har nu presenterats. Utredningen innehåller flera viktiga förslag, men når inte hela vägen. Det går inte längre att lappa och laga i ett system som brister i långsiktighet, förutsägbarhet och likvärdighet. Nu krävs finansieringsprinciper som fungerar för hela gymnasieskolan.

Utredningen har haft i uppdrag att för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan föreslå ett system för resursfördelning som utgår från en nationellt bindande skolpengsnorm. I uppdraget har också ingått att se över hur ersättningen påverkas av elevers program- och skolbyten samt att utreda ett system för finansiering av fristående resursskolor inom gymnasieskolan. (pdf)

Gymnasieskolor med höga intagningspoäng och elever med bra betyg ska få avdrag på skolpengen med 5 procent, föreslår en ny utredning. Samma utredning har tidigare föreslagit att kommuner ska få dra av 6 procent från skolpengen till fristående grundskolor.

I dag tar regeringen emot den sista delen i en utredning om hur skolan bör finansieras. Här är våra tre viktigaste förslag för mer likvärdiga resurser till skolan, skriver särskilda utredaren Lena Strömdahl.

Regeringens stora skolreformer riskerar att drabba fristående skolor extra hårt, om deras skolpeng blir lägre. Det skriver 30 rektorer i friskola: ”Vi kan inte trolla med knäna”.

Regeringens ”helrenovering” av friskolesystemet är lika otillräcklig som lite silvertejp på ett fallfärdigt hus, skriver tre V-politiker.

Barnkullarna fortsätter minska dramatiskt på Gotland och mellan 2027 och 2035 beräknas antalet barn bli drygt 1300 färre. Minskningen innebär att elevpengen till skolorna sjunker och skolan på Gotland beräknas därför förlora över 100 miljoner kronor i budget de kommande 10 åren.

Tidöavtalet innehåller många bra punkter på skolområdet. Men när regeringen och SD presenterade sitt bokslut för mandatperioden blev det tydligt varför de viktigaste inte kommer att bli av.

Linnea Lindquist skriver starkt om egna erfarenheter av att jobba mot segregation och hedersvåld i förortsskolor. Men som skoldebattör svingar hon lite åt alla håll – och med punkterad trovärdighet.