Veckans Robert Nyberg.

Det är ganska uppenbart att detta inte handlar om artikelförfattarnas intresse för låg skatt, utan istället ett motstånd mot valfrihet och fristående alternativ i skolan, skriver Ulla Hamilton i en replik till tankesmedjan Balans.

Kommuner måste sluta ljuga om skolpengen. Ge skolan de resurser som utlovats och alla barn en bra start i livet. Om kommunerna inte lyckas axla detta avgörande samhällsansvar bör skolan förstatligas, skriver Sam Assadi (S) Värmdö.

Det enda rimliga är att skolans finansiering byggs efter faktiska förhållanden och inte efter teoretiska luftslott. Det skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Medan skolsegregationen i Göteborg ökar för varje år, ger alliansen skolan och de utsatta eleverna mindre resurser. Skolsegregationen skapar ett ogynnsamt samhälle för alla, skriver miljöpartisterna Karin Pleijel, Bosse Parnbring och Eva Ternegren.

Vetenskapsskolans tidigare rektor har fört ut mångmiljonbelopp till konton i utlandet. Så sent som i februari i år fördes 4,2 miljoner kronor över från ett bolag som El Nadi kontrollerar till ett privat investeringskonto på Malta. Vetenskapsskolan, som fått 275 miljoner i skolpeng sedan starten, har även fört över stora belopp till en bank i…

Ett nyligen framgrävt tal visar på enkel lösning av dagens problem med skolpengen. Den moderata skolministern Beatrice Ask tyckte nämligen att nivån borde ändras om de privata bolagen tog ut för stora vinster, skriver Mats Wingborg på ledarplats.

Luncher för 6 500 kronor. Böcker och dator för 4 600 kronor. Och lärare till en kostnad av 63 200 kronor. Det är vad en genomsnittlig grundskoleelev fick förra året. Men de summor kommunerna avsatte varierar kraftigt.

"På ett år har statliga Skolinspektionen stängt sex svenska grundskolor för att eleverna inte får den utbildning de enligt lagen har rätt till. Ändå har samma skolor fått miljontals kronor i bidrag – av kommuner och staten – för att höja betygen, förbättra utbildningen och ge lärarna stöttning", skriver en ledare i Aftonbladet.

Skolorna som tvingats stänga har ofta haft allvarliga brister under lång tid, med elever som inte fått den utbildning de har rätt till. Trots det har flera av skolorna fått extra pengar från staten. Till hösten ska Skolverket inrätta en särskild grupp som ska kontrollera och följa upp miljarderna som betalas ut till skolbolagen.

Ålderdomliga akademiska strukturer på universiteten har bromsat en nödvändig förnyelse. Det skyddade svenska systemet behöver reformeras i grunden för att säkra Sveriges konkurrenskraft, skriver Thomas Helleday, professor vid Karolinska Institutet.

Vilka är alternativen om skolvalet görs om? Och hur ska finansieringen av skolan se ut? (webb-radio)