Grundersättningen är samma för alla elever i en viss årskurs. Grundersättningen skiljer sig dock åt för elever i olika åldrar, och blir högre ju äldre eleverna är.

Tidningen Dagens Samhälle har undersökt kommunernas kostnad per betygspoäng i grundskolan i syfte att se i vilka kommuner som ger mest för skolpengen. Ovanåker ligger högst på listan medan Bollnäs ligger i botten.

Skolans förmåga att omsätta skolpeng till betyg hos eleverna i grundskolan varierar stort. Vissa kommuner överlevererar samtidigt som andra underpresterar.

I Stockholm får eleverna "minst betyg för skolpengen", i en nationell jämförelse som Dagens samhälle gjort. Mest betyg för pengen får man i till exempel skånska Perstorp.

Den juridiska fajten mellan Fagersta kommun och Västanfors-Västervåla församling har varit lång. I somras tog Högsta Förvaltningsdomstolen ett beslut som gav församlingen rätt.

Även om skollagen har blivit tydligare återstår mycket att göra för att tydliggöra skolpengens användning. Flera kommuner redovisar inte inte ens hur de har beräknat skolpengen, vilket omöjliggör insyn, skriver Claes Nyberg , Friskolornas riksförbund.

Systemet med skolpeng behöver reformeras – pengar måste gå dit behoven är störst. Annars fortsätter vi gå mot en sämre skola. Det skriver Anders Lindberg i en ledare.

Det rasar en debatt kring vinster och att skolpengen används till att betala räntor på företagslån. Samtidigt fortsätter skolpengen att betalas ut utan några krav på regelbunden ekonomisk redovisning.

Fristående förskolor och skolor erbjuder en mångfald som ökar valfriheten. Ska systemet fungera måste de kunna ha fullt förtroende för att de får resurser på lika villkor, oavsett val av skola. Det är varje kommunpolitikers ansvar, skriver Claes Nyberg, Friskolornas riksförbund.

Friskolornas Riksförbund har granskat hur skolpengen fördelas mellan kommunala och fristående skolor. Där har organisationen hittat flera områden man ser som problematiska.

Trots tydlig lagstiftning är det vanligt att kommuner undanhåller medel som elever har rätt att ta med till sin fristående skola. I flera fall handlar det om tusentals kronor per elev och år, med konsekvensen att eleven riskerar att få en sämre utbildning. Det visar en omfattande granskning som Friskolornas riksförbund har gjort.

Skälen till att elever överhuvudtaget sorteras bort av friskolor är naturligtvis ekonomiska och rationella. Det hävdar Mikael Flovén, managementkonsult KMF Ventures AB.