Skolpolitiken präglas av kvantitativa lösningar trots att skolans problem till stor del är strukturella, skriver Anela Murguz på ledarplats.

För folkhögskolorna innebär Sverigedemokraternas förslag att man får börja avveckla stora delar av verksamheten, menar Hans Mannefred,, folkbildare, fristående samhällsdebattör.

Sjukvården vann valet, medan skolan hamnade i skymundan. Det anser Läkarförbundets och Lärarnas Riksförbunds ordförande, som hoppas att staten kommer att agera för likvärdig vård och skola.

Det är illa nog att ha begripliga kunskapsmål i skolan som elever inte når upp till. Men om målen i sig är obegripliga så går det inte heller att bedöma huruvida eleverna når dem eller ej, skriver gästkolumnisten Johan Ingerö.

Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Svensk skola står nu inför ett vägval. Ska vi fortsätta på den postmoderna flumvägen eller ska vi på allvar bana vägen för en likvärdig skola med kunskap i fokus? Moderaterna måste våga kräva makten över utbildningsdepartementet. Därefter kan arbetet mot en kunskapsskola, på riktigt, påbörjas, skriver Benjamin Dousa, MUF.

Skolfrågor tappade mark i årets valrörelse. De brukar annars vara de viktigaste frågorna över tid för svenska väljare vid sidan av vård- och omsorgsfrågor. Det visar en ny rapport, där 100 forskare har analyserat valet.

Sverige tappar mark internationellt när vi inte har fungerande kompetensförsörjning. Därför föreslår vi tre reformer som kan lösa problemen och regeringen måste nu på allvar göra något för skolan, skriver Ulf Lindberg och Frida Andersson på Teknikföretagen.

Sverige riskerar att bli eftersatt som innovationsland om inte nästa regering tar frågorna om forskning och utbildning på allvar, det varnar nu Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, för. IVA efterlyser fler reformer bland annat att mer pengar ska gå till just undervisningsdelen på landets högskolor och universitet.

Till politiken vill jag föreslå att istället ta itu med skolmarknadens påverkan och tilltron till läroplanens i skrift formulerade kunskapskrav som i ett gemensamt plundringståg minskat likvärdigheten. Detta har det senaste decenniet lett till att man försökt parera bristerna med en gigantisk kontrollapparat som enbart resulterat i brist på tillit, ökad dokumentation och utbrända lärare.…

Allt färre söker till högskoleförberedande konstskolor. "De här utbildningarna är viktiga", säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S).

Vad kommer nästa utbildningsminister att heta? Björklund? Fridolin? Björkolin? Spelar det någon roll om alla bara duttar? skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.