Ordningen måste återställas i dessa skolor. En viktig åtgärd är möjligheten att stänga av elever som bryter mot ordningsreglerna. Därtill måste elevinflytandet slopas, skriver Isak Skogstad i Göteborgsposten.
Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.
Lärarbristen innebär att lärarlönerna stiger kraftigt. Det är bra, men det betyder också att det blir mer attraktivt för lärare som undervisar i blivande lärare på högskolan att ta jobb i grundskolan och gymnasiet. Med lärarbrist på lärarutbildningen lägger vi krokben för skolans bemanning också framöver, skriver prefekten B-O Molander.
En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.
Det kan bli rotation i utbildningsutskottet i höst då flera skolpolitiker i riksdagen riskerar att bli utan riksdagsplats. Nu måste de hoppas på personkryss.
Vi på Svenskt näringsliv vill gärna vara med och bidra i detta komplicerade politiska läge med förslag och ideér för en bättre skola och kompetensförsörjning i Sverige, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.
Det politiska läget är fortsatt osäkert efter riksdagsvalet. Hur påverkar det preliminära valresultatet Lärarnas Riksförbunds fortsatta arbete med skolfrågorna efter valet?
Valet är över och nu väntar en hektisk valprocess. Men när kan skolan eventuellt märka av några förändringar? "Oj, det kommer att dröja länge," säger statsvetaren Jenny Madestam.
Utifrån riksdagspartiernas valmanifest kan vi se att ord som forskning och vetenskap minskar, jämfört med manifesten inför valet 2010. Därför vill vi ge tre råd till Sveriges nästa regering om hur den förda politiken bättre kan förankras i fakta och forskningsbaserad kunskap, skriver förträdare för sammanlagt 61 organisationer.
Statskontorets föreslagna mätbara indikatorer och EU:s kvalifikationskrav för folkhögskolan utgör förslag som går rakt emot och motverkar de syften och den mening som är folkhögskolans, skriver Bernt Gustavsson.