I dag tar regeringen emot förslag om hur den kommunala vuxenutbildningen kan förändras. Förslagen lär spänna från betyg till fortbildning av lärare. Utredaren Roger Mörtvik överlämnar förslagen till gymnasieminister Anna Ekström och de båda kommenterar
Det är elever med svårigheter som drabbas hårdast om det inte är ordning och reda i klassen. Stök och oreda är jobbigt för alla elever, men för en del är det helt avgörande, skriver Jan Björklund (L) och Arman Teimouri (L).
Kristdemokraterna bygger halmgubbar. Förslaget till ny läroplan innebär inte att leksaksbilar ska ryckas ur små pojkars händer, skriver Malin Lernfelt på ledarplats.
Förbud för religiösa friskolor. Efter SvD:s reportage om växande problem med segregerande salafism kräver Socialdemokraterna ett ”stopp för alla konfessionella inslag i landets skolor”.
En av de stora bristerna med det svenska utbildningssystemet är att det inte går att mäta hur väl våra skolor lyckas med sitt huvuduppdrag: att rusta alla elever med goda kunskaper, skriver Erik Bengtzboe & Anna König Jerlmyr Moderaterna.
För att stärka skolsystemet och därmed öka elevernas kunskaper krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete. Därför har regeringen beslutat om nationella målsättningar för höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet inom det svenska skolväsendet. De nationella målsättningarna har tagits fram utifrån 2015 års Skolkommissions förslag.
Statistik och undersökningar visar på utmaningar när det gäller utbildningen i fritidshemmen, vilket medför en risk för att alla elever inte får den utbildning som de har rätt till. Regeringen har därför beslutat att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i fritidshemmet.
Skolan ska få nya, nationella målsättningar på pränt. Målen handlar om höjda kunskapsresultat, bättre kvalitet i undervisningen och ökad likvärdighet i skolväsendet.