Trots skickliga lärare och rektorer och trots åratal av larmrapporter har tiotusentals elever lämnat Göteborgs grundskolor utan godkända betyg. Det finns flera sätt att möta detta, ett av dem är att skolan ska ha höga förväntningar på eleverna, ett annat är att låta den traditionella katederundervisningen återta sin plats, skriver Helene Odenjung (L).

Två av tre lärare säger att tiden inte räcker till, de hinner inte planera och följa upp sin undervisning på rätt sätt. Därför är utbildningsminister Gustav Fridolins nya förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti inte vad som behövs för att förbättra svensk skola.  

Redan i förskoleklass ska alla barns förmågor kartläggas, och stöd till elever som verkar behöva det sättas in. På så sätt vill utbildningsminister Gustav Fridolin infria sitt gamla löfte om en läsa-skriva-räkna-garanti. Men blir det någon verklig skillnad jämfört med nuvarande lag?

Styrningen av skolan är bitvis undermålig. Nu måste skolans huvudmän sätta fokus på varje årskull. Det är dags att införa nationella nyckeltal och följa elevernas resultat hela vägen till vårterminen i årskurs nio, skriver Mats Rosenkvist, Successful schools och Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.

Regeringen går nu vidare med förslaget om en läsa-skriva-räkna-garanti i skolan. Förslaget går nu till lagrådet och regeringen hoppas att garantin ska börja gälla nästa höst.

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov. "Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd," säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Stödet till elever sätts in för sent. Nu går regeringen vidare med lagförslaget om garanterat tidigt stöd till elever, trots invändningar från tunga remissinstanser.

Regeringens nya lagförslag ska garantera stöd till barn med läs, skriv och räknesvårigheter i yngre åldrar. Men förslaget får kritik för att vara för otydligt.

Olyckskorparna kraxar allt högre, med rätta. För att möta lärarbristen behövs en kombination av åtgärder. Lärarna måste helt enkelt användas på ett mer effektivt sätt, skriver Norran på ledarsidan.

De som tröttnat på den svenska skolans elevcentrerade inriktning och dalande resultat tar gärna Frankrike som exempel på ett land med fungerande skola. I själva verket har den franska och svenska skolan gjort samma misstag.

En kvalitativ undervisning där lärarna har de rätta förutsättningarna och elevernas kunskaper blomstrar måste få kosta oavsett summa. För att lösa skolans problem krävs därför ökade resurser, men också bättre kunskaper hos de styrande om elevernas vardag och hur skolan faktiskt fungerar i dag.  

Moderaternas skolpolitik är undermålig, skriver MUF-ordföranden Benjamin Dousa. Han har rätt. M bör sluta älska digitalisering och entreprenöriellt lärande, skriver Expressen på ledarplats.