Så här vid terminsstarten i skolan är det 107 000 sjuåringar som börjar första klass. Förväntningarna är stora från elever och föräldrar. Tyvärr blir många besvikna då det saknas lärare, bristen är skriande på vissa ställen. Mer än 7 000 lärare saknas i landet. Vad är det som håller på att ske i svensk skola? skriver Katarina Brännström…

Det är alltför stort fokus på eget sökande efter information i dagens skola. Kunskap ses i första hand som något subjektivt. Synsättet genomsyrar dagens skola. Detta behöver förändras, både för att höja resultaten och skapa mindre stress bland eleverna. Det skriver flera debattörer gemensamt.

”Räcker inte till”, ”kunskapen saknas”, ”ännu ett papper utan konsekvenser”. Det är några av omdömena från instanser som Hjärnfonden och LR om regeringens förslag på åtgärdsgaranti.

Regeringen presenterade i dag ett förslag till åtgärdsgaranti för att snabbare fånga upp elever som riskerar att inte klara av grundämnena. Men lärarfacken är inte enbart positiva. Inlägget Fridolins läsa-skriva-räkna-garanti får facklig kritik dök först upp på Dagens Arena.

Gör skolorna någonting bra – och det gör Malmös skolor – så förtjänar de att få höra det, skriver Anders Rubin (S), skolkommunalråd i Malmö.

Närvaro i skolan och godkända betyg är en oöverträffad försäkring mot att hamna i gängkriminalitet. Därför är skolan, tillsammans med insatser för ökad trygghet, fler bostäder och en utvecklad arbetslinje de viktigaste verktygen för att vända det utanförskap flera av Göteborgs områden befinner sig i, skriver Jonas Ransgård (M).

Någon enighet om skolan verkar det inte bli, men det finns en öppning för utbildningsministern att låta staten ta över ansvaret. Då skulle vi kunna slippa dagens situation där barn som har otur att födas i fel kommun drabbas för livet, skriver Christer Nylander (L).

Gustav Fridolins lagförslag om en läsa-skriva-räknagaranti bygger på ett tankefel. Det kommer alltid finnas elever som saknar förutsättningar att nå kunskapskraven i skolan, även med goda insatser. Staten bör till exempel i stället finansiera det specialpedagogiska stödet i skolan, skriver Arne Engström, docent i matematikdidaktik.  

Skolan lider inte brist på pengar. Ibland kan mer resurser till och med förvärra problem. Det anser Peter Fredriksson, Skolverkets nye chef, som också tycker att svensk skola förtjänar mer beröm.

Trots skickliga lärare och rektorer och trots åratal av larmrapporter har tiotusentals elever lämnat Göteborgs grundskolor utan godkända betyg. Det finns flera sätt att möta detta, ett av dem är att skolan ska ha höga förväntningar på eleverna, ett annat är att låta den traditionella katederundervisningen återta sin plats, skriver Helene Odenjung (L).

Två av tre lärare säger att tiden inte räcker till, de hinner inte planera och följa upp sin undervisning på rätt sätt. Därför är utbildningsminister Gustav Fridolins nya förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti inte vad som behövs för att förbättra svensk skola.  

Redan i förskoleklass ska alla barns förmågor kartläggas, och stöd till elever som verkar behöva det sättas in. På så sätt vill utbildningsminister Gustav Fridolin infria sitt gamla löfte om en läsa-skriva-räkna-garanti. Men blir det någon verklig skillnad jämfört med nuvarande lag?