Det är inte bara pedagogikprofessor som borde be om ursäkt för flummet, utan att även politiker som förespråkar flumskolan likt Fridolin borde be om ursäkt, skriver Christer Nylander (L).

När Schedvin skriver att ”skoldebatten berör så mycket mer än käbbel om kepsar och betyg” visar hon att hon inte förstått att så väl kepsar som betyg är symboler för strävandet efter en skola präglad studiero, skriver Malin Lernfelt.

Det förhärskande synsättet – att läraren måste förtjäna sin legitimitet som auktoritet, för att tala med Ylva Johansson – har eleverna tolkat som att det inte bara är undervisningens innehåll de kan ifrågasätta kritiskt, utan också tillsägelser, skolregler och disciplinära åtgärder, skriver SvD på ledarplats.

Professor Jonas Linderoths uppmaning att ifrågasätta pedagogikforskningen kan bli ett viktigt steg framåt för den svenska skolan, skriver Göteborgs-Posten på ledarsidan.

Att höja antalet matematiktimmar i grundskolan är helt avgörande om vi ska lyckas vända resultatutvecklingen i den svenska skolan, skriver M i en debattartikel i Lärarnas tidning. Varför väntar regeringen ända till 2019 med fler matematiktimmar på högstadiet? undrar partiets skolpolitiska talesperson apropå förslaget till ny timplan.

Alla barn har rätt att växa upp som jämlikar. Därför ska hijab och andra typer av slöjor förbjudas på flickor i svenska grundskolan, skriver Sophia Jarl (M).

Den rödgröna majoriteten sviker sina vallöften, skriver företrädare för Liberalerna i Uppsala.

Utbildning ger människor kunskap – och kunskap ger i sin tur människor frihet och makt. Utan tillgång till utbildning i en region blir det svårt för den att utvecklas, skriver Helene Hellmark Knutsson (S), m.fl. i en debattartikel.

Att fler elever får rätt till mer teknikundervisning är viktigt. Det har vi sedan länge varit överens om i våra samtal med regeringen gällande förändringar av grundskolans timplan. Därför är det olyckligt att Gustav Fridolin och Mikael Damberg, i samma förslag till förändrad timplan, försenar det som elever i Sverige behöver allra mest – fler…

En lyckad rekrytering börjar med en tydlig kravspecifikation. Vi har tagit fram tre avgörande krav som statsministern bör ställa på den nya gymnasie- och kunskapslyftministern, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Satsningar på fler speciallärare och att fortbilda nuvarande lärare i specialpedagogik som ska råda bot på bristerna i stödet till barn med särskilda behov i skolan. Det hoppas Gustav Fridolin (MP).

Man ska inte behöva mötas av stelbenta system, byråkrati eller invänta medicinska utredningar för att barn ska få stöd, skriver Gustav Fridolin (MP).