Regeringen lovar 3 600 nya lärarutbildningsplatser. Samtidigt står flera lärosäten med tomma platser inför hösten.

Ett av Moderaternas krav för att samverka med regeringen i skolfrågor är tydligare regler för sanktioner för de elever som inte sköter sig i klassrummet. "Det ligger mycket i deras analys", säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Eleverna ska få den teknikundervisning de har rätt till – och minst 200 undervisningstimmar, skriver Gustav Fridolin (MP) och Mikael Damberg (S).

Den svenska skolan har stora problem. Det framstår som allt mindre troligt att politikerna kan lösa dem, skriver Linda Nordlund på ledarplats.

Regeringen vill öka lärarutbildningen med tusentals fler platser. Liberalerna går åt motsatt håll. De vill skärpa antagningskraven till lärarutbildningen och satsa på ett års obligatorisk fortbildning för behöriga lärare.

Skolstart var temat för alla sommartalen i dag. Det beror förstås på att många barn börjar skolan under den här perioden - men även på att flera partier slåss om skolfrågan, säger Ekots politiske kommentator Fredrik Furtenbach.

Den 21 augusti presenterade statsministern och utbildningsministern ett antal förslag som gör att regeringen fortsätter att stärka svensk skola nu och för framtiden.

Stefan Löfven hade stort skolfokus i sommartalet, men ska S ha en position som det mest förtroendeingivande partiet måste skolpolitiken konkretiseras mer, skriver Vesna Prekopic.

Representanter för de Blågröna Växjö (M, L, KD, C och MP) föreslår en handlingsplan för "Ordning och reda i skolan" i syfte att arbetssituationen ska bli lugnare, tryggare och trevligare för både lärare och elever.

När eleverna i dag åter börjar skolan välkomnas de av en raserad institution. Återuppbyggnaden av skolan kräver kulturförändring i klassrummet och en ny styrning, skriver Fredrik Haage på ledarplats.

Alla som­mar­talen i går in­ne­höll för­slag på sko­lans om­rå­de. Det visar att par­tierna vill pro­fi­lera sig, trots att breda överenskommelser skulle be­hövas, skriver Yng­ve Sunesson i en ledare.

När grundskolan försämrades blev gymnasieskolan undergrävd. När den skadades ännu mer av en felriktad omläggning i början av 90-talet undergrävdes universitet och högskolor. De drogs nedåt av dåliga förkunskaper hos alltför många studenter, skriver Eskilstuna-Kuriren på ledarplats.