Svenska skolpolitiker har avvecklat de moderna språken i skolan. Det är ett gigantiskt feltänkande. Stärk dem i stället, skriver Dagens Nyheter på ledarplats.

Engelska skolan finns i dag i hela landet, i svaga och starka socioekonomiska områden. Skolan har 24.000 elever. 160.000 registrerade står i kö för att komma in. Det är en och en halv årskull. I sin nya roll som gymnasieminister vill Anna Ekström lägga ner Engelska skolan, skriver PM Nilsson på ledarplats.

Ge de vuxna i skolan verktyg att bryta våldsspiraler genom att möta barnen lugnt och respektfullt, skriver de två vänsterpartisterna Hanna Thomé och Anders Skans

Valfriheten i skolan är önskvärd och många elever är nöjda både i fristående och kommunala skolor. Men skolans problem kommer inte att lösas genom regeringens och Vänsterpartiets lagförslag om vinstbegränsning, skriver Jakob Amnér, Sveriges elevråd – SVEA.

Likvärdigheten i skolan måste säkras. Låt föräldrar och elever välja, men därefter ska skolor göra ett urval av elever som speglar samhället. Närhetsprincip och familjeförtur ska bli mindre viktigt. Det skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU.

Att skolan köper in burkinis för utlåning är okej för att hålla skolan avgiftsfri – bara det inte skickar fel signaler till eleverna, säger Helene Öberg som är statssekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Men ingen får utebli från utbildningen av religiösa skäl.

Gymnasieminister Anna Ekström vilseleder tittarna, när hon i söndagens ”Agenda” i SVT säger att skolföretag även med regeringens vinstbegränsning kommer att ha stora möjligheter att fortsätta verka, skriver Tobias Wikström på ledarplats.

För att alla elever ska kunna få godkänt i idrott har Kungsgårdsskolan i Ängelholm köpt in heltäckande badkläder, så kallade burkini, för utlåning till eleverna. Det får Sverigedemokraterna att reagera.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Jari Puustinen (M) medger att det har blivit en olycklig situation på Stålforsskolan i Eskilstuna, som de senaste åren har tagit emot en stor del av kommunens nyanlända högstadieelever.

Vad gör regeringen för att öka tryggheten i skolan? (webb-tv)

När jag i våras skulle ansöka till gymnasiet så valde jag en kommunal skola. Den verkade bra och det var den säkert för vissa men när jag kom dit så gick jag där i fem veckor och trivdes inte alls. Det skriver Alexander Fridriksson, MUF Kronoberg.

Den utmaning som skolan står inför är dubbel. Samtidigt som kunskapsresultaten sjunker så ska skolan möta den största integrationsutmaningen någonsin, skriver Jan Björklund (L), och Arman Teimouri (L).