Att slussa in nyanlända elever i den reguljära undervisningen innan de behärskar det svenska språket är en otjänst mot både de nyanlända och svenska elever, skriver Stefan Jakobsson (SD) och Robert Stenkvist (SD), i en replik.
Det är bra att utbildningsministern har insett att blandade elevgrupper är nyckeln för att öka jämlikheten. Men för att bryta skolsegregationen på allvar måste det marknadsbaserade skolvalet reformeras. SSU har förslag på hur valfrihet och likvärdighet kan kombineras, skriver Philip Botström, SSU.
Förslaget presenteras med retorik om att valfriheten ska bli ”rättvis”. I praktiken betyder förslaget att det fria skolvalet begränsas. Oavsett vilken skola man än väljer och vilken klass man hamnar i kommer man inte främst att vara en elev, utan ett redskap för att bekämpa sociala problem, skriver Per Gudmundson på ledarplats.
Vi har en enorm brist på sjuksköterskor och lärare, samtidigt som vi ser att antalet sökande till dessa utbildningar har gått ner. Inför studielön i stället för studielån för utbildningar till samhällsbärande bristyrken, skriver tre företrädare för Socialdemokratiska studentförbundet.
Lagom till läslovet föreslår regeringen att det ska bli lättare för personer med synnedsättning eller till exempel dyslexi att få ta del av böcker och skrifter.
Betydelsen av läsförståelse och förmåga att tillgodogöra sig skriftlig information kan knappast överskattas. Regeringen genomför en rad olika insatser och aktiviteter för att stärka läsningen både i och utanför skolan. 2016 initierade regeringen olika insatser i syfte att stärka att höstlovet blir ett läslov, på samma sätt som februarilovet är ett sportlov.
Nyanlända bör gå i särskilda skolor. Det skriver SD i sin skuggbudget. – Det är till fördel för alla, som vi ser det, säger Per Ossmer (SD), gruppledare i Stockholms stad.