Den rödgröna regeringen valde att ta bort den inriktning mot fördelning av anslag till universitet och högskolor efter kvalitet som Alliansen tidigare baserat delar av fördelningen på. Det nuvarande systemet styr inte tillräckligt tydligt mot ökad kvalitet eller koppling till arbetsmarknaden, skriver Fredrik Christensson (C).

Toppen med en rektor per skolenhet – men var ska pengarna i så fall tas? Det svaret letar skolpolitikerna efter.

Genom att satsa på psykiska hälsokontroller, ett maxtak i elevhälsan och på att få fler som jobbar inom elevhälsan kan vi på allvar tackla ungas psykiska ohälsa. I Jönköpings län ska alla elever kunna maxa sin skolgång och må bra samtidigt. Det är en förutsättning för att få en skola i världsklass och elever rustade…

I Borås vill V att körkortsutbildning ska ingå i gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Det skulle både göra omvårdnadsprogrammet mer attraktivt och hjälpa till att säkra personalförsörjningen i äldreomsorgen, skriver Ida Legnemark (V).

Huvudregeln i den svenska skolan är att undervisningen ska vara könsblandad. Moderaterna vill se över och skärpa lagen så att den regeln följs. Vi vill se en nolltolerans mot skolor som inte följer skollagen och som inte motverkar traditionella könsmönster, skriver Camilla Waltersson Grönvall (M)
.

Lärarnas roll i klassrummet behöver stärkas och fokus ska ligga på ämneskunskaper. För att öka ämneskunskaperna och ämnesmetodiken i läraryrket föreslår Liberalerna en omfattande vidareutbildning av den svenska lärarkåren, skriver flera Liberaler i Skellefteå.

Moderaterna visar upp en dyster Sverigebild med växande utanförskap. Det behövs stora utbildningsinsatser, det behövs bostäder. Men nyckelfrågan är att skapa fler jobb som inte kräver yrkesutbildning: enkla jobb som kan leda in på arbetsmarknaden, in från utanförskap. Samt att förbättra skolan, skriver Ingrid Runsten.

Kryddgårdsskolan i Malmö står modell för mycket av den moderata skolpolitik som formas just nu. "Jag vill konceptualisera den skolan", säger Camilla Waltersson Grönvall, skolpolitisk talesperson för Moderaterna.

Det är inte bara pedagogikprofessor som borde be om ursäkt för flummet, utan att även politiker som förespråkar flumskolan likt Fridolin borde be om ursäkt, skriver Christer Nylander (L).

När Schedvin skriver att ”skoldebatten berör så mycket mer än käbbel om kepsar och betyg” visar hon att hon inte förstått att så väl kepsar som betyg är symboler för strävandet efter en skola präglad studiero, skriver Malin Lernfelt.

Det förhärskande synsättet – att läraren måste förtjäna sin legitimitet som auktoritet, för att tala med Ylva Johansson – har eleverna tolkat som att det inte bara är undervisningens innehåll de kan ifrågasätta kritiskt, utan också tillsägelser, skolregler och disciplinära åtgärder, skriver SvD på ledarplats.

Professor Jonas Linderoths uppmaning att ifrågasätta pedagogikforskningen kan bli ett viktigt steg framåt för den svenska skolan, skriver Göteborgs-Posten på ledarsidan.