Inflation i betygssnitt, dåliga grundkunskaper och lärare som gått från att vara kunniga experter till simpla poängsättare. När politikerna lät ekonomiska drivkrafter bli styrmedel i skolan förstörde man både elevernas och lärarnas arbetsmoral, skriver Johan Wennström, doktorand i statsvetenskap.

Eleven som är missnöjd med sin skola och byter har inget ansvar för klasskamraterna som är kvar. Det har inte heller läraren som söker tjänst på en annan skola med bättre rykte. Men många individers val får effekter. Och ansvaret för att hantera dem är politiskt, skriver Johannes Åman i en ledare.

Skolor och vårdinrättningar ska inte kunna säljas till underpris. Det är avsikten med den nya lagstiftning som riksdagen fattat beslut om.

De pågående förhandlingarna mellan regeringen och Vänsterpartiet om hur vinsterna i välfärden ska begränsas har kört fast. Det uppger nu källor för Ekot.

Sverigedemokraterna vill införa ett statligt huvudmannaskap för skolan samlat under en myndighet, Utbildningsmyndigheten. Kommunaliseringen har misslyckats och det är för många instanser som har ansvar för skolan i dag, enligt partiets utbildningspolitiske talesperson Stefan Jakobsson (SD).

Sverigedemokraterna vill införa ett statligt huvudmannaskap för skolan och samla alla skolfrågor i en enda myndighet. Det tredje största riksdagspartiet vill också digitalisera elevpengen och införa vanliga betyg på folkhögskolor.

Regeringen vill satsa ytterligare 1,5 miljarder för att göra skolan mer jämlik. Pengarna är tänkta att främst gå till utsatta skolor. "Detta är någonting vi verkligen behöver," säger Eva Norman Persson, grundskolelärare i Malmö.

Håller politiker på att göra om flummeri-misstaget - denna gång i digitaliserad upplaga?

Ökade statliga insatser för skolan är naturligtvis tacksamt för kommunerna. Det innebär att staten fortsätter att försöka ut­föra kommunens uppdrag som huvudman. Men staten ska inte ta över kommuners ansvar för skolan, skriver Gunnar Iselau, tidigare undervisningsråd.

Under den sista dagen av politikerveckan i Järva presenterade statsminister Stefan Löfven och utbildningsminister Gustav Fridolin fortsatta investeringar i skolan under 2018. I höstens budgetproposition vill regeringen skjuta till ytterligare 1,5 miljarder kronor för att skapa en mer jämlik skola med höga kunskapsresultat.

Kunskapsresultaten måste förbättras, och för att lyckas med det måste ojämlikheten i den svenska skolan brytas. I höstens budgetproposition avser regeringen göra fortsatta investeringar i skolan och aviserar nu ett ytterligare tillskott på 1,5 miljarder kronor under 2018 i syfte att skapa en mer jämlik skola med höga kunskapsresultat.

Söndagen är den nionde och sista dagen på politikerveckan i Järva och Stefan Löfven håller tal.Statsministerns ton hårdnade när han talade om hur man ska bekämpa brottsligheten.