Det är dags att diskussionerna kring ett förstatligande av skolan tar fart. Valrörelsen är ett bra instrument för frågor och synpunkter, skriver Acke Månsson i en ledare.

Friskolornas riksförbund beklagar att utredaren valt att avstå från att lämna förslag på kvalitetskrav inom välfärdsområdena. Utifrån ett skattebetalarperspektiv är det anmärkningsvärt att utredaren kommer fram till att det inte går att mäta kvalitet i välfärden. Utredaren väljer att hålla fast vid det förslag till vinstbegränsning som har avfärdats som orimligt av många tunga remissinstanser.…

Skolkommissionen har fokus på regler och system istället för kvalitet i undervisningen och en tydlig ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Det behöver lösas i ett nationellt samråd.

Samma krav bör ställas på såväl offentlig som privat utförare och offentliga medel ska gå till avsedd verksamhet. Det är SKL:s ståndpunkt till Välfärdsutredningens slutbetänkande.

Regeringen genomför ett stort kunskapslyft för ett livslångt lärande och högre sysselsättning. Kunskapslyftet ger människor chans att utbilda sig bl.a. för att kunna få ett jobb. Som ett led i kunskapslyftet tillför regeringen medel till folkhögskolorna för allmän och särskild kurs motsvarande 5000 platser – en satsning på 671 miljoner kronor årligen.

Hur står partierna om det skulle vara val i dag? För Skolvärlden förklarar riksdagspartierna vad de skulle göra för skolan om de sitter i regeringen om ett år. Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar och analyserar politikernas svar.

Den 9 september nästa år går Sverige till val. En av de tre viktigaste frågorna handlar om skolan. Hur ser det egentligen ut bland väljarna när det kommer till förtroende för riksdagspartiernas skolpolitik?

Regeringen vill utöka antalet timmar på gymnasiets yrkesprogram med matte, engelska och svenska. Med högskolebehörighet hoppas man locka tillbaka fler elever till yrkesprogrammen.

Hela landet ska leva. Då krävs att infrastruktur för att lära och utbilda sig också finns i hela landet. Därför satsar regeringen i budgetpropositionen för 2018 på lärcentrum.

Björklund trodde kanske att han löste ett problem med skoltrötthet för utbildningssystemet, men det han gjorde var att skapa ett stort samhällsproblem. Och dessutom har han begränsat valfriheten för tiotusentals ungdomar, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

Högskolebehörighet ska vara standard på yrkesprogrammen, och alla som går ett nationellt program ska läsa ett estetiskt ämne, föreslår regeringen.

Välfärdsföretagen hjälper pragmatiska kommun- och landstingspolitiker att klara vardagen. Om de försvinner får det långtgående konsekvenser för både de ansträngda kommunerna och för samhället som helhet. Ett vinsttak kommer inte lösa några av skolans problem, skriver Marcus Strömberg, Academedia.