Moderaternas skolpolitik är undermålig, skriver MUF-ordföranden Benjamin Dousa. Han har rätt. M bör sluta älska digitalisering och entreprenöriellt lärande, skriver Expressen på ledarplats.

Det är hög tid att svensk skoldebatt utgår ifrån fakta och empiri. Önsketänkande om kamrateffekter och ”rätt blandning av eleverna” är inte lösningen på skolans utmaningar, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i en replik.

Fokus i skolan behöver primärt läggas på kunskapsinhämtning och ingenting annat. Lärare måste få högre lön, status och autonomi. Skolan – eller åtminstone skolpengen – borde skötas av staten och inte kommunerna, skriver Sydsvenska Dagbladet på ledarsidan.

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier. "Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in," kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Skolpolitiken befinner sig i ett nytt läge, en tillbakalutad Pisalättnad. Men det är en evig uppgift att styra den svenska skolan mot bättre kunskapsresultat, skriver DN på ledarplats.

Kunskapsresultaten i den svenska skolan stiger, visar den internationella Pisa-undersökningen. Det är ett glädjande trendbrott efter decennier av sjunkande resultat, skriver Jan Björklund och Ola J Hedin, Liberalerna.

Under den kommande veckan börjar skolorna i Malmö. Med sommarskola för de elever som ligger efter, stödlärare för dem som har det lite svårare och ordning i klassrummen kan stadens skolkris vändas. Det skriver Torbjörn Tegnhammar och Noria Manouchi, Moderaterna.

Skolkommissionens förslag om ökat statligt ansvar för skolans finansiering möter motstånd hos såväl friskolor som kommuner. En bestämd miniminivå för hur mycket skolorna ska lägga på undervisning undergräver det kommunala självbestämmandet, hävdar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Regeringen lägger snart fram ett lagförslag om hur skolorna ska hantera politiska partier som vill komma på besök. Ett utkast av förslaget innehåller en kontroversiell skrivning som kan strida mot grundlagen.

M har misslyckats med att skapa förtroende i skolfrågan. Det beror helt enkelt på att partiets skolpolitik är undermålig. Det är högst anmärkningsvärt att Moderaterna varken föreslår fler eller mer långtgående reformer när det finns ett stort behov av att höja kvaliteten på svensk skola, skriver Benjamin Dousa, Moderata Ungdomsförbundet.

Elever som kommer från tuffa förhållanden drabbas värst av dagens system med ett långt sommarlov. En tredje skoltermin skulle göra den svenska skolan mer modern, skriver Anna König Jerlmyr (M).