De så kallade ”asylpengarna” är räddningen för ekonomin i både barn- och utbildningsförvaltningen och inom den sociala sektorn i år. Kommunalrådet Helen Nilsson (S) medger nu att de statliga miljonerna även är en buffert för att täcka de underskott senaste prognosen pekar på.

Den senaste tiden har debatten om kommunens budget med fokus på barn- och utbildningsnämnden åter kommit på agendan.

Sett i efterhand var det förmodligen ett misstag att ge posten till MP. Kärnfrågorna i skolpolitiken är kunskap och jämlikhet och då krävs det en socialdemokrat. En sådan person, högt respekterad i alla läger, är skolkommissionens ordförande Anna Ekström själv, skriver Karin Pettersson.  

Systemet med enbart två terminer är förlegat. Med tre terminer kortas studietiden, studenter ges möjlighet till tidigare examen och att snabbare få en fot in på arbetsmarknaden, skriver Anders Rehnberg (L) och Cecilia Baggesen-Gyllunger, LUF.

Stora statliga lösningar för skolan kan ge en illusion om att allt blir bättre. Men frågan är vilken roll kommunerna egentligen ska ha när det gäller skolan. Utvecklingen går mot ett allt större ansvar med ett allt mindre mandat. Det är en ohållbar situation, skriver Håkan Sörman, vd för Sveriges Kommuner och Landsting.

Friskolornas Riksförbund vägrade underteckna utspelet från regeringen om att stärka läraryrket. Anledning: Ilska mot regeringens friskolepolitik.

De kommunala skolorna i Helsingborg får vid behov ha könsuppdelad simundervisning. Det slår skolpolitikerna fast och lutar sig mot lagen. Även Moderaterna är med på noterna.

Den rödgrönrosa majoriteten i Göteborg vill satsa 50 miljoner extra per år på elever som behöver särskilt stöd. Om budgetsatsningen går igenom ska pengarna finnas på skolorna redan från höstterminen.

För att råda bot på kompetensbristen ska programmering bli ett ämne i skolan från första klass och politiken måste ändras för att underlätta för startups inom edtech, skriver företrädare för Moderaterna.

Di:s PM Nilsson om vilka ministrar Stefan Löfven borde byta ut. (webb-tv)

Alla elever bör på sikt utöka sin skoldag med ytterligare undervisningstid. Internationella studier ger tydligt stöd för sambandet mellan undervisningstid och kunskapsresultat. Som ett första steg bör skoldagarna utökas med en timme per dag i lågstadiet, skriver Cecilia Brinck (M).

Ett system som gör skolvalet tillgängligt för alla oavsett plånbok borde ligga i linje med socialdemokratisk ideologi. Men tyvärr är det inte längre jämlikhetstanken som driver deras skolpolitik, skriver Johan Ingerö, ansvarig för välfärdsfrågor, tankesmedjan Timbro.