Kristina Tharing (M), Helene Odenjung (L) och David Lega (KD) tror att en central skolnämnd ska lösa alla skolans problem. Det finns ingen organisatorisk quick-fix, vi måste invänta fakta från utredningen innan vi drar våra slutsatser, skriver de rödgrönrosa gruppledarna.

Den svenska skolan har fantastiska möjligheter. De allra flesta elever trivs i skolan och når målen. Många lärare talar med stolthet om sitt yrke och om sina elever. Men skolan står också inför utmaningar som kräver kraftfulla insatser. Det skriver Lena Hallengren (S) och Caroline Helmersson Olsson (S).

Fler elever på samma yta ökar pressen på en redan ansträngd skolmiljö. Det är inte rätt sätt att styra upp skolan, skriver Lars Lindblom (M) och Rebecca Amiri (M) på SDN Örgryte-Härlanda.

SD vill införa en särskild förberedelseskola för nyanlända elever. Tiden de nyanlända undervisas i dagens förberedelseklasser är för kort och håller inte tillräckligt hög nivå. Då de nyanlända sedan kommer till ordinarie klass behöver de lärarstöd vilket tar tid från övriga elever, enligt partiet som presenterade förslaget på en presskonferens.

Den svenska modellen innebär att vi ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner. Då behöver vi högskoleutbildning av hög kvalitet. Regeringens system för att säkra och främja kvalitet som nu beslutats av riksdagen kommer att åtgärda bristerna i systemet som infördes av den förra regeringen, skriver Helene Hellmark Knutsson och Roza Güclü…

Sommarskolan ställs in, öppna förskolan i Hjärup stängs, lärarna får lägre löner än tänkt och pengen per barn i skolan sänks. Så ska barn- och utbildningsnämnden spara ikapp efter kallduschen med ett oväntat underskott på 22 miljoner kronor.

Norrtälje kommun har tagit fram ett utvecklingsprogram för att förbättra skolresultaten i kommunen. Målet är att bli en av landets bästa skolkommuner.

Moderaterna vill bli Sveriges ledande skolparti. Det deklarerade Anna Kinberg Batra under ett skolbesök i Biskopsgården i Göteborg.

De som påstår att så kallad ”marknadisering” är en viktig orsak till resultatfallet i den svenska skolan har fel. Det finns till exempel ett positivt samband mellan andelen friskoleelever i en kommun och kommunens utbildningsresultat i årskurs nio. Det skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor.

Under flera år har skolans problem stått i fokus. Alliansregeringen och nuvarande regering har vidtagit olika åtgärder för att förbättra skolresultaten. Det har duttats med extrapengar för mattelyft, läslyft och lönelyft. Om dessa lyft gett några förbättrade resultat har inte redovisats, skriver Nya Wermlands-tidningen på ledarplats.

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, säger att folkomröstningar av den här typen sällan blir framgångsrika.

Frågan ska avgöras i kommunfullmäktige på måndagskvällen och det verkar som att nejsidan får ihop de nödvändiga 30 rösterna för att stoppa det krav på folkomröstning som drygt 2 300 kommuninvånare ställt sig bakom via namnlistor.