Gabriel Heller-Sahlgren skriver om ”progressivismens” betydelse för skolans problem, i artikelserien #Sverige2050.

Det är oerhört allvarligt att det vid skolor i Göteborg är så stora missförhållanden att det leder till vite. Det visar tydligt, tillsammans med fortsatt sjunkande resultat, att de rödgröna har tappat greppet om skolan, skriver Kristina Tharing (M).

Det är inte bara antalet år i utbildning utan hur mycket kunskap eleverna tillägnar sig som är det viktiga. Det är fel att ställa spets mot bredd i utbildningspolitiken. Ett land behöver båda.

Ofta får vi se rubriker om skolans fall, fackliga rapporter om hur synd det är om både lärare, elever och föräldrar och hårda ord om hur illa ställt det är för lärarkåren. Som en kontrast till vill jag presentera en lista som är baserad på min verklighet som en ung lärare. Tio myter om den…

Det är många olika intressen som formar skolans utveckling. Och tyvärr får inte eleverna några av de viktiga förutsättningar som de behöver, enligt Per Acke Orstadius, författare och före detta universitetslektor.

Mer tid till undervisning och mindre till byråkrati är inte nyckeln till en bättre skola. Däremot bör lärares kompetens och effektivitet höjas så att båda uppgifterna hinns med, skriver Jonas Nilsson, förstelärare, i en debattartikel.

Det finns inget egenvärde i att utbildningspremien ska vara hög, skriver LO-ekonomen Sebastian de Toro i en replik.

År 2015 stod det klart att Sverige höll sig med världens mest privatiserade skolor. Svenska och utländska så kallade risk­kapitalister högg för sig allt mer. Om detta talade vi nästan inte alls år 2015, skriver Jan Guillou i Aftonbladet.

Av 23 rika OECD-länder har Sverige den ­lägsta utbildningspremien. Vår låga avkastning på utbildning och human­kapital är på sikt inte förenlig med Sverige som ledande kunskaps­nation, skriver professor Johan Eklund.

Det är mer än nödvändigt att fascism förklaras med hjälp av gestaltande för regionens elever. Att som SD i praktiken ställa krav på censur av Regionteater Västs föreställning är att underskatta både elever och lärare, skriver Marjan Garmroudi (V) och Jesper Odelberg (V).

Gustav Fridolin (MP), tror på höjda skolresultat i Sverige, trots många nyanlända elever. Istället ser han utmaningen i att ordna undervisning till alla som "ett nödvändigt uppvaknande". I en intervju med SvD sågar utbildningsministern skolornas närhetsprinciper vid elevintag.

Vi har redan sett resultaten av Liberalernas skolpolitik. Med resultat som ökad segregation, uteblivna generella lönehöjningar för lärarna och lägre kunskapsresultat Nu behöver vi blicka framåt och stärka den svenska skolan, för våra barns framtid. Det arbetet har vi redan inlett, skriver Jabar Amin (MP), i en replik.