Regeringen presenterar i dag två insatser för att sprida de modeller som finns för att minska rekryteringen av människor till rasistiska organisationer.

Regeringen återanvänder höstens skolsatsningar i vårbudgeten som presenteras på onsdag.

Genom kunskap kan vi bekämpa fördomar och rasism och här spelar högskolor och universitet en avgörande roll. Därför satsar vi bland annat på att sprida och utveckla det framgångsrika Toleransprojektet vidare, skriver Helene Hellmark Knutsson (S) och Alice Bah Kuhnke (MP).

Elever och lärare behöver arbetsro som håller över val. Låt oss utreda en Göteborgsmodell som tar tillvara den helhetssyn och det väl fungerande samarbete som byggts upp mellan politik och skola i stadsdelarna, skriver Karin Pleijel (MP).

I vårändringsbudgeten och vårpropositionen presenterar regeringen flera förslag för att stärka språkundervisning för bättre etablering.

För att klara finansieringen av skola, vård och omsorg krävs att minst 64 000 personer årligen flyttar till Sverige, beräknar Arbetsförmedlingen i en ny rapport. Orsaken är att vi blir färre i Sverige.

Regeringen har utsett Skolverkets generaldirektör Anna Ekström till ordförande för en kommitté – Skolkommissionen – som ska föreslå hur skolan ska bli bättre.

Camilla Waltersson Grönvall, skolpolitik talesperson (M), vill veta vilka två miljarder som går till lågstadiet. Jabar Amin, utbildningspolitisk talesperson (MP), svarar.

Och samtidigt som skolan tycks vara särskilt utsatt för ”det sunda förnuftets politik”, finns det anledning att tro att den är särskilt olämplig som spelplan för just denna, skriver German Bender, TCO.

Aida Hadzialic var bara 27 år när hon tillträdde som statsråd i Stefan Löfvens regering. Uppdraget gjorde henne till en av de mäktigaste i Sverige. Efter höstens turbulenta månader har hon landat i rollen som minister och är redo att ta sig an den svenska skolan.

Problemet i skolan är kunskapsbrist och det är förståeligt att flera partier på olika sätt vill råda bot på detta. Men. Det är långt bättra att göra det grundläggande uppdraget så enkelt och tydligt som möjligt, lära läsa, räkna och skriva, än att rekommendera diverse tilläggstjänster, skriver Maria Ludvigsson.

Vi har redan en feministisk utrikespolitik. Behöver vi en maskulinistisk skolpolitik? Inte långt därifrån. Klyftan mellan flickors och pojkars skolresultat är alarmerande i ordets rätta bemärkelse. Och utvecklingen går åt helt fel hål, skriver Expressen på ledarplats.