Många politiker säger sig vilja den svenska skolan och de svenska eleverna väl. Om det stämmer borde de över blockgränsen sätta sig ner vid samma förhandlingsbord, slå sina kloka huvuden ihop och sluta upp med sin verbala pajkastning., skriver Mikael Bengtsson på ledarplats.

Jan Björklund talar gärna om att alla elever inte har läggning för teoretiska ämnen och har försökt utforma sin skola därefter. Han är inte ensam om att få sätta sig i skolbänken igen efter Pisa-rapporten som i princip säger det motsatta. Debatten om skolan handlar inte om det den borde handla om, skriver Katrine Kielos.

Det finns bara en sak som skrämmer mig mer än Pisa-resultaten. Och det är att våra politiker inte inser vidden av katastrofen. Det skriver Anna Dahlberg på ledarplats.

Skolverket gav för snart fyra år sedan fyra förklaringar till att skolresultaten sjunkit sedan 1990. I sin skolpolitik tar Jan Björklund (FP) endast fasta på två av dem. I stället lägger han tonvikten vid ökat tryck på skarpa bedömningar av eleverna, något det inte finns forskningsstöd för, skriver bland andra docent Helena Korp.

Nedgången i internationella mätningar har pågått i 20 år och det är bakgrunden till att den svenska skolan just nu genomgår den största omläggningen i modern tid, skriver bland andra Helene Odenjung (FP).

Jan Björklund försöker kämpa ner de låga förväntningarnas mjuka hyckleri. Tyvärr är han chanslös. Motståndet är för starkt. Skyll inte på politikerna. Ni bestämmer över dem. Det är ert fel. Det skriver Roland Poirier Martinsson, författare och filosof.

Svenska skolan sjunker som en sten. Nu vill Sundbybergs kommun vända trenden och skapar en speciell skolgrupp – över partigränserna. - Vi måste blicka framåt och börja komma överens, säger Jonas Nygren, (S).

Lite synd är det trots allt om utbildningsministern. Med den kraftfulle befälhavarens alla yttre maktinstrument har han beordrat skolan att bli bäst i världen, och så har den bara blivit sämre, skriver Bengt Göransson, författare och f.d utbildningsminister.

V är således varken för eller emot nedläggningar av skolor i Piteå. Det viktigaste för oss är att barn/elever inte används som slagträn för olika politiska syften utan att de har en god och trygg lärandemiljö och att det finns tillräckliga resurser för alla för att kunna få en god utbildning, skriver Brith Fäldt (V.

Det är genomgående borgerlig politik som har ändrat på skola gång efter gång – både det fria skolvalet och alla de senaste läroplanerna är borgerlig politik. I stället för att söka konsensus kring utbildningspolitiken har kaos skapats. Det skriver Maja Nordström på ledarplats.

Det vill riksdagspartierna med läraryrket, betygen och ojämlikheten.

Tisdagens PISA-mätning visar att Sveriges viktigaste utmaning fortfarande är skolan. Det är avgörande för Sveriges framtid att vi fullföljer omläggningen av skolpolitiken. Som kommunpolitiker är vi i högsta grad delaktiga i detta arbete, skriver tretton folkpartistiska skolpolitiker i Stockholmsregionen.