Mindre klasser och 4.000 fler lärare är Socialdemokraternas recept för en bättre skola. Men Moderaterna och Folkpartiet hävdar att Socialdemokraterna gör en glädjekalkyl.
DN:s politiska kommentator Maria Crofts, om skolfrågan: "Det är en viktigt fråga som engagerar många väljare. Dessutom brottas många skolor med dåliga resultat. Det gör att partierna tror att de kan vinna eller behålla väljare på att lova förbättringar inom skolan".
Kampen om skolan hårdnar. I dag presenterar M och S varsitt nytt förslag som ska sätta partierna i fronten i en av de viktigaste frågorna i valet nästa år. Samtidigt riktar Stefan Löfven hård kritik mot regeringens skolpolitik.
Som uppväxt i ett lärarhem känner jag igen den frustrerade läraren Ola Håkanssons bild av skolan. Alla har en egen åsikt om den och på ingen annan arbetsplats dikteras villkoren så hårt av utomstående som just där, skriver, Erik Lönroth, Piratpartiet.
I huvudsak kan jag hålla med John Steinberg om hans huvudtes att skolpolitik i grunden är en fråga om värderingar. Men jag tycker han har missat en poäng, nämligen hur skolpolitiken i detta avseende har förändrats, skriver Martin Järnek.
Det måste utbildas lika många, eller helst fler, lärare än de som slutar. Problemet är bara att för få vill bli lärare idag och den nationella lärarkrisen är redan fullt synlig på vissa håll.Det skriver Rose-Marie Caldehed, Lärarförbundet Borås.
Vi socialdemokrater har flera framtidsinriktade förslag som ökar ungas möjligheter. Redan i höstas föreslog vi ett massivt utbildningspaket med 35 000 platser. Nu går vi vidare, skriver Lena Palmén (S), och Inga-Kersti Skarland (S).
Dagens Samhälle skrev i artikeln ”Sämst resultat i skolan för S-styrda kommuner” om skillnaderna i resultat mellan kommuner med olika politiskt styre. Jag anser att det finns vissa metodologiska problem med artikeln, skriver Anders Sundell, Göteborgs universitet.