Utbildning är nyckeln till framtidens jobb. Samtidigt ser vi att skolresultaten sjunker. Sveriges konkurrenskraft börjar i skolan, men regeringen lägger ribban för lågt, skriver Magdalena Andersson (S), ekonomiskpolitisk talesperson.

Nio av tio lärare i Stockholm anser att möjligheten att utföra det pedagogiska uppdraget har försämrats på senare år, enligt en undersökning av Socialdemokraterna.

20 anställda förlorar sina jobb när Stenforsaskolans gymnasieverksamhet i Östra Göinge läggs ner.

Kristdemokraternas skolarbetsgrupp föreslår i dag att skolans undervisningsmetoder utvärderas och att ny pedagogik kvalitetssäkras innan den införs i undervisningen.

Besparingen i gymnasieskolan för nästa år motsvarar 2 600 lärartjänster eller 1 540 kronor i månaden i minskat löneutrymme för landets alla gymnasielärare, enligt en ny beräkning från Riksdagens utredningstjänst. Det skriver Ibrahim Baylan (S).

Skippa det fria skolvalet och inför en närhetsprincip i alla kommuner. Det skriver Rossana Dinamarca (V), som menar att det fria skolvalet skapar en alltmer orättvis skola.

Det är nu klart hur många som blir av med jobbet i Hudiksvalls kommunens skolverksamhet. Men många fler drabbas.

Flera ledande företrädare för Miljöpartiet vill att partiet ändrar sin politik.

Friskolereformen har inte infriat de förhoppningar som många av oss miljöpartister en gång hade. Vi måste våga ändra partiets politik och se att vinstdriften har lett till försämrade skolresultat. Vinstuttag i skolan bör förbjudas, skriver nio miljöpartister.

Svenska folket vill ha en ökad statlig styrning av skolan. Nästan häften vill redan i dag ha en statlig skola, enligt SVT:s undersökning. – Det visar att svenska folket anser att skolan är en nationell angelägenhet, säger Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund.

Det borde vara självklart att tillsätta en bred och förutsättningslös utredning om den framtida skolan. Listan på vad som skiljer 90-talets samhälle från 2000-talets kan göras hur lång som helst, skriver Bert Stålhammar, professor i pedagogik.

Björklund har styrt skolpolitiken i sex och ett halvt år och det är inte konstigt att han får mer av motlut i debatten. Människor är otåliga och vill se tydlig förbättring. Men det är faktiskt inte rimligt att skylla Björklund för att resultatförbättringen dröjer, skriver P J Anders Linder.