Pisa-resultaten är allvarliga. Men de behöver inte vara Sveriges framtid. Det skriver Anna Olskog,
förbundsordförande Sveriges Lärare.

Magnus Heunicke ”ser med stor alvor” på Rigsrevisionens og statsrevisorernes kritik af Undervisningsministeriets tilsyn med elevernes timetal og lærernes fagkompetencer.

Dåliga resultat i Pisa ska inte bortförklaras – men ska heller inte läsas som ett facit över svenskt skolmisslyckande. Det skriver Anders Ludwigsson. Han har en uppmaning till skolans politiker inför nästa provomgång.

Landets utbildningsminister måste ha mycket högre förståelse och förmåga att se till att AI bidrar till att stärka kunskap, undervisning och likvärdighet. Elevernas Riksförbund och AI Sweden, Sveriges nationella center för tillämpad AI, föreslår fyra konkreta åtgärder för nästa regering.

Valdagen har passerat och partierna har gett sina besked om skolan. Nu behöver orden omsättas i ett långsiktigt ansvarstagande. Pisaresultaten kräver handling – men utvecklingen kan inte vändas genom ännu en mandatperiod av tvära kast. Sverige behöver en bred politisk överenskommelse om skolans långsiktiga riktning, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.

Mindre i norsk skole skal overlates til læreren. Statsministeren sier regjeringen vil ha sterkere statlig styring i skolen.

Tillsätt en utbildningsberedning, likt försvarsberedningen, för att ta ett helhetsgrepp om den nationella skolpolitiken. Det skriver Camilla Hansén, Miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson.

Centerpartiet kan komma överens med Vänsterpartiet om att förbjuda vinstuttag i skolan, skriver Dagens ETC och hänvisar till källor.

I Dagens Nyheter den fjärde september uttalade sig Simona Mohamsson (L) kritiskt om skolämnet svenska som andraspråk (SVA). Själv behövde hon inte svenska som andraspråk och därför tycker hon att det är ett ämne som inte behövs. Det är ett nedlåtande sätt att se på svenska som andraspråk, skriver flera forskare.

”Att så många som 15 000 elever kan ha haft en frånvaro på minst 50 procent är inte en marginell avvikelse i skolstatistiken – det är en samhällskris som pågår i det tysta, skola för skola, kommun för kommun”, skriver kommunalrådet Amie Kronblad (L), som efterlyser ett nationellt frånvaroregister.

Endast 0,4 procent skiljer mellan blocken, enligt de senaste preliminära siffrorna från Valmyndigheten. Men flera statsvetare som Vi Lärare har talat med tror ändå på ett regeringsskifte. När de tippar nästa utbildningsminister är det ett namn som återkommer.