Partiledardebatten i SVT:s Agenda kom bland annat att handla om vinster i skolan och mindre klasser. DN.se följde söndagskvällens tv-debatt mellan ledarna för de åtta riksdagspartierna.

Större klasser, elever i kläm, lärare som inte hinner ta rast och blir sjukskrivna. Det är höstens konsekvenser av nedskärningarna inom skolan, menar en lärare i Katrineholms kommun.

Pressen hårdnar på S-ledaren Stefan Löfven att göra något åt privata vinster i välfärden. Socialdemokraterna i minst 23 kommuner vill att vinstuttag stoppas eller begränsas.

Stig-Björn Ljunggren tror att valfriheten räddat den sammanhållna skolan. I verkligheten leder den till större skillnader mellan skolor och att eleverna delas upp efter föräldrarnas utbildning, yrke och inkomst, skriver Sten Svensson, Lärare, journalist och fd.chefredaktör för Lärarnas tidning, i en replik.

Vinster i skola, vård och omsorg kan inte regleras på ett och samma sätt. De olika verksamheterna ställer olika krav, säger Ardalan Shekarabi, som för Arena Idés räkning har utrett de rättsliga aspekterna av hur vinst i välfärden kan regleras.

Tidsandan svänger nu mot friskolorna. Men valfrihetens skola har räddat den sammanhållna skolan. Alternativet hade på sikt varit ett skatteuppror som tvingat fram fler riktiga privatskolor, skriver Stig-Björn Ljunggren, fil dr statsvetenskap, socialdemokratisk idédebattör och rådgivare till skolkoncernen AcadeMedia, i en debattartikel.

Anna Holmqvists son har särskilda behov. Hon valde att låta honom börja i lilla Björkö-Arholma skola i stället för den större i Älmsta, trots att den ligger närmare. – Om skolan lägger ned måste vi flytta.

200 personer har försökt påverka beslutet om vilket gymnasium i Uppsala som ska läggas ned. På torsdagen meddelas vilken skola som drabbas.

Vi säger utan att blinka att denna skola ska ”ge utbildning”. Men frågan är om inte detta är ett språkbruk som avslöjar hela systemets feltänk, ingen kan få utbildning, utan det är något vi måste skaffa oss, skriver Stig-Björn Ljunggren, s-debattör, statsvetare och rådgivare åt skolkoncernen Academedia, i en krönika.

Katrineholms kommun skar ner på skolpersonalen eftersom man trodde att 350 elever skulle försvinna från grundskolan i höst. Det blev inte så. Nu vittnar Lärarförbundet om en tuff situation för lärarna med stora klasser som får allt svårare att nå målen i läroplanen.

Socialdemokraterna har i flera utspel lyft skolan som en nyckelfråga i skuggbudgeten. Totalt vill partiet investera 3 miljarder kronor i skolan nästa år – varav en halv miljard på lärarna.

Finland, som ofta framhålls som ett föredöme när det gäller utbildning och studieresultat, har inte nationella prov och ger betyg senare än vad vi gör i Sverige. Ändå lyckas de finska eleverna väl i internationella kunskapsmätningar, skriver Ida Legnemark (V) i Borås i denna slutreplik.